In Vardagsliv

Gröna, granna, sköna, sanna sommar

Åh vilket majpirr jag har just nu! All grönska som är i sin första fas, precis som hela den härliga sommaren med långa, ljusa nätter. Dessutom har jag fått iväg alla redovisningsmässiga surdegar som jag haft ångest för ett tag. Nu kan jag leva loppan!

Det är många härliga planer den närmsta tiden och de ser ut ungefär såhär:

  • Ikväll  är det ”Bubbel på ballen” hemma hos Annie, som fyller år idag. Bubbel och härliga människor och dessutom kanonkalasväder och långhelgsafton. Ljjuvligt ju!
  • Den där långhelgen förresten; Sara kommer till stan och vi ska på takbar och vi ska också dricka bubbel. Yippie!
  • Jag älskar att jag springer i skogen som aldrig förr – det tänker jag fortsätta med.
  • Om en vecka drar jag, ovan nämnda Sara och Katrin till Lofoten. LOFOTEN!! En long time dream ska bli verklighet och jag planerar att vakna upp på en vacker strand bland höga berg på min födelsedag i år. Det är nog ett av få äventyr som kan mäta sig med min present till mig själv förra året.
  • När jag kommer hem väntar en härlig arbetsvecka i ladan – vi ska fixa uteplats och röja undan allt byggbråte.
  • Sen blir det nog födelsedagskalas för mig själv (om jag bara får ändan ur) med fina vänner!

Share Tweet Pin It +1

1 Comment

In Vardagsliv

Livet, grönskan och sprittande ben

Jag kikar bakåt och noterar en veckas bloggpaus. Ganska så oplanerat men också rätt så skönt. Anledningen är rätt så angenäm ändå – jag har haft en ganska intensiv vecka jobbmässigt här i Stockholm. Flera olika uppdrag har legat parallellt och då är tankarna helt och fullt där. Jo, så har jag prioriterat underbar sommarlöpning och skogspromenader på min paustid. När naturen fullkomligt exploderar i grönska och dofter så vill man ju bara ut så fort det går!

Här hos pappa kan jag bara gå utanför tomten så befinner jag mig på Järvafältets mysiga skogsstigar och det har skapat ett sånt rörelsesug i kroppen. När jag springer mellan rötter och stenar på mjuka barrstigar så tänker jag inte ens på att jag springer och dofterna gör mig alldeles pirrigt lycklig.

Trots att det är helt ljuvligt här i Stockholm nu så längtar jag väldigt mycket upp till Särna också, men det får vänta ett tag. Födelsedagskalas, Lofotenresa och jobb håller mig i Stockholm i en månad till i alla fall. Men till midsommar, då bär det av norrut igen. Förhoppningsvis hinner jag någon kortare vända dit innan dess.

Förutom lite mer frekvent bloggande så bjuder veckan på jobb, bubbel och mer skogslöpning. Och förhoppningsvis en och annan takbar med den här pinglan mot slutet av veckan.

Har din kalender också börjat tjockna betydligt inför sommaren? 

Den här tiden förra året var jag i världens varmaste bubbla efter den här helgen. En obeskrivlig upplevelse!

Share Tweet Pin It +1

4 Comments

In Friluftsliv

Lördagsäventyret – en show som slår Eurovision

I lördags var det nog många som satt bänkade framför Eurovision. Jag kollar ibland och tycker det är ett ganska kul spektakel, men i år hade jag faktiskt helt glömt bort det. Och tur var väl det, för jag bjöds på en oslagbar show istället.

Jag skulle egentligen softa efter en heldag på fjället, men jag kunde bara inte motstå det gyllene kvällsljuset utanför ladan och bestämde mig för att kolla in solnedgången från lite nya platser häromkring. Jag och äventyrsbilen gav oss ut strax efter klockan sju på lördagkvällen för att utforska.

Jag vet att jag mår bra när jag har lust till de där små vardagsäventyren. Att sätta mig i bilen eller dra på mig vandrarkängorna och ta helt nya vägar & stigar, utan annat att ta hänsyn till än ljuset, det är så förbannat härligt. Bara utforska och hänga med naturen & vägarna.

Jag började köra norrut, mot Idre till. Tänkte att jag skulle se om någon av de många vackra rastplatserna längs den vägen bjöd på bra solnedgångsvyer. Sträckan mellan Särna och Idre är väldigt vacker på sina ställen, särskilt där Österdalälven forsar alldeles nära vägen.

Strax norr om Särna kommer ett område med vacker vy över fjällvärlden. Jag stannade till och njöt av vidderna en stund och noterade rätt mycket spår efter älg här också.

Vid Särnaheden ligger den här vackra rasplatsen på en udde, där en kan sitta & beskåda Städjan till kaffet. Så vackert!

När jag såg den där väggen av moln så ändrade jag mig och i stället för att åka norrut så vände jag tillbaks mot Särna och åkte upp mot Mickeltemplet. Där finns en skidbacke, längdspår och så den hoppbacke som syns på höjden bakom Särna på många av mina bilder över sjön. Jag tänkte att jag skulle komma upp högt för att få så mycket kvällssol som möjligt. Och tänk, det fick jag också!

Volvo V60 laddhybrid i solnedgångPå vägen upp mot Mickeltemplet hittade jag den här vackra platsen. Fjäll, skog och fria vidder – det blir inte mycket bättre. Jo, med kvällssol då såklart. Jag och äventyrsbilen parkerade oss här för showens grand finale!

Vi var mycket nöjda med det beslutet!

Min mäktiga älsklingssilhuett – Städjan (den klammerformade silhuetten) & Nipfjället med dalgången emellan. Dalarnas svar på Lapporten? Väggen av moln sprack upp på precis rätt ställe och det blev en väldigt vacker föreställning.

Solnedgång - bättre än EurovisionVem behöver TV & Eurovision när det finns sånt här?

Jag vet. Jag kan inte låta bli att fota Städjan. Men hon är ju så vacker!

På väg tillbaks ringde pappa & Jonny från Fulufjället och mitt i samtalet åkte jag över Särnsjön och såg det här. Jag förklarade att jag var tvungen att lägga på och höras senare. Särnsjön är som en enorm spegel och jag älskar hur den skiftar med himlen. När den är såhär spegelblank blir det ofta otroligt vackert.

Det var fler än jag som var ute på naturskönt lördagsnöje. Det tackar jag för! Tänk att det kan vara så här vackert alltså. Jag blir alldeles varm inombords över att såna här vyer finns att uppleva. Det är bättre än magi – det är ju på riktigt!

Halv elva var jag hemma i ladan igen och det blev inte mycket tid framför brasan innan jag stöp i säng. Men jag kan inte påstå att jag ångrar beslutet att byta Eurovision mot solnedgång. Inte alls faktiskt!

Share Tweet Pin It +1

21 Comments

In Friluftsliv

Lång dags färd mot natt

Utsikt från Fulufjället

Klockan är strax efter 12 på natten och jag kämpar med att hålla mig vaken samtidigt som jag skulle vilja att det var minst 3 timmar kvar att bara sitta i soffan, framför brasan och pilla med bilder.

Jag har varit ute precis hela dan idag och (den mycket överkomliga) baksidan med det är att kvällen blir så kort. Alltså den där softa nedvarvningstiden, där en får skrota runt i tofflor och mjukisar och bara njuta. Det är ju ingen höjdare att sitta vaken till 03 i natt så det är väl ändå dags att börja knyta sig, fast jag kom hem för bara en timme sen. Jag vill ju ut i morgon också!

Det här ett av lyxproblemen med att vilja njuta av både solnedgångar och soluppgångar och dagen däremellan den här tiden på året. Det lämnar inte mycket tid för sömn, bildredigering och soffhäng. Det är något jag får balansera när jag bor här mer permanent – det håller ju inte att vara ute dygnet runt tyvärr. Eller?

Jag har i alla fall just tankat över nästan 400 bilder från dagens olika äventyr – du som hängt med på insta stories idag vet att jag varit uppe på fjället nästan hela dan. Och vilken dag! Väl hemma käkade jag lite, tog en powernap och sen – just när jag tänkt slå mig ner i soffan – så tittade jag ut och såg en underbar kvällssol. Så jag hoppade in i bilen igen och åkte runt till olika fina platser i några timmar. Bästa sortens lördagkväll ju.

I morgon (eller ja, idag då) kommer en dos med fjäll och skyporn här, men nu måste jag faktiskt gå och lägga mig. ”De e en da i morrn å” som Morran så klokt brukar säga.

Vill ju hinna med det här också, haha.

Share Tweet Pin It +1

4 Comments

In Inspiration

Kvällssol och månsken – en magisk onsdagkväll i Särna

Övergiven båt i Särna

Vid sju i går kväll upptäckte jag att nästan hela dagen gått utan att jag varit ute. Jag hade haft möten och jobbat och liksom inte kikat på klockan. Det är lätt att fastna ibland, särskilt när en har många olika grejer igång.

Jag slog igen datorn, bytte om till skogskompatibel outfit och gick ut. Lite lätt stressad av att en hel dag gått utan att jag andats frisk luft och rört på mig. Men så kom jag på mig själv, att det får vara så ibland. Jag ska ju bo här och jag kan ju inte ta mig ut på långa upptäckaräventyr varje dag. Inte om jag ska få annat gjort. Och kvällarna är långa och ljusa – jag hade två och en halv timme på mig innan solen skulle gå ned. I det bästa ljuset.

Lagom till jag gick ut upphörde snöblåsten och det blev en riktigt vacker kväll. Den dramatiska himlen höll sig på bildskönt avstånd och jag kunde njuta av kvällssol och en hel kör av fågelkvitter. Tillsammans med trädens sus och enstaka hundskall från byn på andra sidan var det allt som hördes. Älskar att få ha det så ibland.

Jag var ute i nästa tre timmar. Hur mycket jag än älskar vintern så är det svårt att slå de här långa, ljusa dagarna och kvällarna, man hinner så mycket mer. Jag hann försöka fota tranor som inte samarbetar och leta älg på kvällsbete. Och det var så vackert! Blev pirrig när jag tänkte på att den här byn ska bli mitt hem. Kunde inte låta bli att bygga mitt hus i fantasin och planera härliga äventyr med gamla & nya vänner.

Här kommer några bilder från en onsdagkväll jag kommer minnas länge.

En av de fina gårdarna i byn

Vägen till Nordomsjön

Särnsjön, med Särna på andra sidan

Särna kyrkaHär nere hittade jag tranor och färska spår efter älg…

…och en vacker, övergiven båt.

På väg hemåt vände jag mig om och möttes av det här. Helt magiskt vackert!

Fullmåne över SärnaSärna by i månsken, en ovanligt härlig onsdagkväll i maj. 

Share Tweet Pin It +1

19 Comments

In Frilansliv

Vecka 19 – Bloggsamarbete, byggplaner och content

Den här veckan, den har bra potential känner jag! Äntligen ska jag fara norrut, men min Stockholmsmåndag var en bra början på veckan som är tänkt att se ut ungefär såhär;

Måndag

Idag har jag gjort två fantastiskt roliga saker som har med rena nöjesprojekt att göra. Det ena handlar om min absoluta favvorej att konsumera och jag kommer berätta mer om det projektet snart.

Det andra var ett planeringsmöte med husbilsäventyrsföretaget Touring Cars för mitt första egna bloggsamarbete, det känns jäkligt kul! Och vilket drömsamarbete – Sara, Katrin & jag kommer åka till Lofoten i en vecka och vår hemmabas och äventyrskompis under den veckan blir en husbil från TC.

Tisdag

Jobbrace, med konsultjobb för olika kunder. Tänkte oxå ta en springtur på Järvafältet, eftersom jag ska sitta i bil flera timmar sen. På eftermiddagen åker jag till Arlanda för en snabbdejt med Katrin, som landar från Östersund. Sen puttrar jag upp mot Särna, gillar att köra på kvällen och slippa trafiken.

Onsdag – söndag

Tänker börja varje dag med en frukost framför öppna spisen. Längtar. Sen ska jag varva produktion av webb, digital strategi & content med fjällhajk, trailjoggar och fotoäventyr. Jag ska oxå skype-fika med Sofia, det ser jag fram emot. Sist men inte minst ska jag reka för mitt framtida hem. Vet inte hur länge jag stannar, men över helgen blir det i alla fall. Och härligt blir det!

Har du en bra vecka på gång? 

Tänkte springa på den här stigen på Nipfjället om vädret tillåter. 

Share Tweet Pin It +1

14 Comments

In Life Design

Hej maj och hej hej i efterskott 2017

Mål 2017

Jag noterar 4 maj och insikten att 2017 snart är halvvägs trillar ner lite oömt. Vilken tur ändå att jag nu börjar landa rätt bra i vad jag vill med förändringsåret 2017. Det har ju hänt en del under de här första fyra månaderna som gjort att jag fått vänta in lite. Jag har lallat runt i en slags time out – eller en freeze frame kanske.

Det har inte varit tråkigt eller tungt, bara lite limbo. Men jag behövde det – ställtid för att fundera på vad jag vill göra och vart jag vill ta vägen framöver. Eller snarare hur – vad och vart har jag nog vetat ett tag. Jag ska erkänna att det kan vara rätt så frustrerande när en del självklara bitar – som boende – inte kan läggas rätt förrän andra bitar är på plats – som jobb & ett tak att bo under. Kanske känns igen?

Vad jag bestämt mig för nu är att börja lite från andra hållet och hoppas på det bästa. Jag tänkte plutta ner de där mer självklara bitarna och se om inte de andra får lite fart då. Det kanske funkar, vad tror du?

Katta i rapsfält

2017 – Geografin

I klartext då; jag har känt ett tag att jag vill ha min bas i Särna. Och med bas menar jag ett eget hem, med alla mina grejer och själva utgångspunkten för alla mina äventyr. Platsen där jag är för det mesta. Men att flytta till en liten by en bit in i vildmarken är ju inte helt enkelt när jobb och vänner rent fysiskt är nån helt annanstans. Men det handlar om att ställa om sina – och andras – förväntningar. Och att planera väl. Inte minst handlar det om att ge sig själv vad hjärtat vill. Jag älskar verkligen den platsen.

Så 2017 handlar mycket om att sätta den här flytten – fysiskt och mentalt. Från stad till glesbygd. Från ett sammanhang till ett nytt, från etablerade relationer till att bygga ett socialt nätverk. Och jag är så jäkla pirrig!

Min plan är att bygga något eget och tills det är klart kommer jag bo en hel del i ladan. Vad som ska byggas och vart är inte klart, men jag har tittat på en hel del nyckelfärdiga fritidshus & platser på sistone. Resonerat fram och tillbaks med min far byggexperten. Det finns massor av prisvärda, fina, energieffektiva och miljöanpassade hus, med annorlunda lösningar och arkitektur som smälter in i landskapet. Åh, det är så spännande!

Men du har ju Ladan, kanske någon tänker? Ja – men där ska vi alla få plats titt som tätt och då kan inte jag lägga beslag på alla förråd & garderober. Eller ens ha ett fast rum. Så jag ska liksom bygga ett eget rum kan en säga. Som ett komplement till ladan, med plats för alla mina saker (som jag iofs rensat av duktigt) och där jag kan hänga solo om jag vill. Ett eget space. Ladan kommer vara mitt frikopplade vardagsrum och sociala hubb. Ungefär så!

stormiddag i ladanPåskafton 2017 – 16 fina släktingar på plats! 

2017 – Utmaningarna

Det är kanske utmanande nog att förflytta sig så mycket fysiskt som jag tänker göra. Men det känns inte läskigt och jag tycker ju att lite läskigt och obekvämt är bra. Det är verkligen då jag utvecklas, det vet jag. Och jag vill fortsätta utvecklas, upptäcka, vara nyfiken och lite småskraj. Så jag har givit mig själv några utmaningar i år.

  1. Den första handlar om att köra igång ett helt nytt projekt, som jag helt ärligt inte trott att jag kan göra. Men syrran sparkade mig i baken och nu har vi börjat. Och det känns svinkul! Om allt går bra kommer resultatet här efter sommaren (förlåt för cliffhangern, men jag vill inte jinxa!)
  2. Nästa grej är mer jobbig än läskig. Det handlar om att fixa allt det där jag tycker är så trist och skjuter på, men som äter rätt mycket energi för att jag grubblar på det. Pension som egenföretagare. Sparande som privatperson. Researcha & teckna alla försäkringar efter separation och flytt och som egen. Jag vet att jag kommer vara så lättad när det är på plats, men herreguuuud vad tråkigt det är att fixa och göra. Men – det är ett medel att nå mitt övergripande mål om frihet på längre sikt. Jag får tänka så!
  3. Jag har tidigare skrivit att jag vill vara i mitt livs form – fysiskt och psykiskt  – om ett år. Och jag är igång. Jag springer, kör yoga för rörlighet, promenerar och äter bra. Kvarstår att upprätthålla detta. Och styra upp sömnen. So far, so good!

2017 – Upplevelserna

Åh, mitt favoritavsnitt! Alltså pirret att planera för äventyr och upplevelser, det slår det mesta! Hoppas jag alltid vill fortsätta upptäcka.

I år har jag framförallt lust att upptäcka Sverige och Norden. Näräventyr och natur ni vet. Det saknas ju inte direkt platser att besöka, det kan jag snabbt konstatera. Jag vill också fortsätta uppleva och utveckla hela den här fantastiska, avslappnade nätverksgrejen som bloggandet och Inos öppnat. Workations & tematripper med likasinnade. Här är några planer;

Resor & äventyr

  • Lofoten – i slutet på maj bär det av! Äntligen ska jag få uppleva en av världens vackraste platser med fina vänner och min kamera. Jag, Sara och Katrin ska uppleva Lofoten under en vecka i husbil – ett härligt samarbete med Touring Cars!
  • Jag vill vandra långt norrut i sommar. Spånar på upplägg med Katrin och andra hugade.
  • Trumvallen. Det känns som att mina somrar måste innehålla ett besök där, efter den första magiska resan 2015. Förra året blev det en kortare variant, men i år ser det ut att bli flera dagar till häst i fjällen. Åh! Så roligt att de citerat min blogg också. Jag kan inte nog rekommendera Johan, Hanna & Trumvallen!
  • Jag vill göra småäventyr så ofta som möjligt. Soluppgångar, utomhusmiddagar eller dagsturer till nån vacker plats.
  • Jag vill också göra ett större transportäventyr. Om det blir att cykla från Mora till Särna eller springa fjällvägen till Grövelsjön och tillbaks vet jag inte än. Men nånting liknande blir det!

Trumvallen

Solnedgångsritt på Trumvallen 2016

Möten

  • Jag vill bjuda in härliga människor till några olika temaworkations i Ladan. Har tre roliga varianter rätt så färdiga i huvudet!
  • Jag vill göra en roadtrip och hälsa på olika ny- och gammelbekanta längs vägen. En bra anledning att ta sig till nya platser ju!
  • Jag vill lyckas med konststycket att samla hela mitt barndomskompisgäng för ett dygn eller två utanför verkligheten nånstans. Det vore nåt!

The Villa Weekend – en helt magisk helg med nya och gamla vänner. 

Sådär – det var essensen av vad jag vill uppleva och uppnå 2017. Trots att jag delar det först nu i maj så har processen pågått hela året och många steg är redan tagna. Som vanligt så önskar jag att alla mina nära & kära och jag själv får ha hälsan och slippa sorger under året. En grundförutsättning för sån här lyxig planering.

Snart kommer också en sommarlista i en något annorlunda tappning.

Hur har ditt 2017 gått såhär långt? Har du uppnått något du ville i början på året? 

Share Tweet Pin It +1

20 Comments

In Friluftsliv

Valborgsmässoafton vid Ågelsjön

Nu så. Nu tror jag de är här på riktigt, mina vårkänslor! Valborgsmässoafton blev en härlig kapiteldelare mellan vinter och vår och nu är jag all in på vår och sommar faktiskt. Skönt att en ligger i fas med årstiderna ändå, har ju faktiskt haft vinterfeeling ända fram till nu, precis som aprilvädret.

I helgen var jag i Norrköping för en rensar- och uppdelningshelg. Jag och E skulle gå igenom förråd och bohag för att se vad som ska vart och passa på att rensa och organisera lite inför flytten. Det är lite klurigt för ingen av oss har något nytt boende klart, så det är svårt att veta vad som kan behållas och inte, men det där löser sig nog ändå.

Efter mycket innetid i diverse förråd och skåp, så fick vi lust att maxa det fina valborgsvädret och lufta våra friluftsprylar. Vi bestämde oss för att ta en närhajk runt Ågelsjön (vad jag kommer sakna den alltså) och göra en egen liten majbrasa att laga middag på.

Efter den här härliga kvällen blev jag så sugen på att införskaffa ett eget mackjärn – det var nämligen en av de godaste och bästa middagarna jag ätit på länge. Så, Valborgsmiddagen fick helt enkelt bli premiär för mitt alldeles egna mackjärn. Och det blev riktigt gott den här gången också. Till efterrätt fick vi fågelkvitter och en riktigt vacker solnedgång, innan vi gick tillbaks till bilen med 12 kilometer skogsmagi i kroppen.

Nu är jag laddad för maj och sommaren – mer om mina planer i morgon!

Hur firade du in maj? 

Skogen alltså. Älskar att se den spira på våren!

Eric på spången, med sin grymma, nya rygga.

En av Ågelsjöns många middagsplatser med utsikt.

Vårkänslor på Valborg”…niger och säger att nu är det vår!”

En liten, men naggande god majbrasa.

Middagsbestyren igång – jag fräste vitkål, rödlök, vitlök och zucchini i smör. Med lite salt, chiliflakes & peppar på.

Katta vårkänslor vid brasan

Chef’s favorite kitchen

När fräset var klart var det dags att bygga macka. Vi hade surdegsbröd, halloumi, salami & mozzarella att välja på. Bröden smöras på utsidan, för extra fin grillning i järnet.

Fäll ihop järnet och grilla en stund på varje sida.

Voila!

Avnjut i kvällssol!

På vägen tillbaks bjöds vi på den här fantastiska solnedgången från den högsta klippan – en av de andra ”uteserveringarna” vi testat förut.

Tack april, för ett fint avslut – välkommen maj!

Share Tweet Pin It +1

19 Comments

In Friluftsliv

Chasing sunsets och minnen av mamma

En av mina favoritsysselsättningar är att ge mig ut på soluppgångs- och solnedgångsäventyr med min kamera. Det är så fint att se dagen gry och världen vakna i en varm explosion av färger med en kopp kaffe i handen och ro i sinnet.

Lika fint är det att göra bokslut för dagen och vaggas in i en mjuk övergång till natt, med det där evigt skiftande skådespelet framför ögonen. Jag blir nästan knäpp av hur vackert det är ibland. Jag vet liksom inte hur jag ska ta hand om det på bästa sätt.

Det var ett tag sedan jag orkade upp till en soluppgång. Jag har sovit knasigt ett tag och fast jag kanske egentligen borde göra precis just ett sånt äventyr, så har jag liksom inte orkat. Men i tisdags kväll hade jag bestämt att jag skulle bege mig de 4 milen från Särna upp till ett av mina favoritfjäll, Nipfjället (bredvid Idre Fjäll). Och så fick jag alldeles underbart sällskap på köpet!

Jag åkte nämligen till Idre först, för att fika och prata med mammas allra bästa vän, Bippi. De var som ler och långhalm från att de var små tultande töser och ända fram till mamma gick bort 1999. Äntligen har jag och syrran, tack vare att Bippi hittade oss på facebook, fått till flera träffar med henne. Hon bor i Idre och är världens finaste och varmaste person.

För att förklara exakt hur mycket det betyder för oss att få träffa henne, så kan jag berätta att det nästan inte finns någon kvar som minns eller ens har träffat mamma. Mormor & morfar är borta, morbror är borta och vi har ingen kontakt med mammas andra vänner eller gamla kollegor. Pappa har ju en historia, syrran och jag har vår.

Men Bippi kan fylla i så mycket av det vi saknar. Måla bilden så mycket varmare och djupare och längre tillbaks i tiden. Hon var mammas allra närmaste, i nästan hela hennes liv. Det är så otroligt värdefullt att få sitta med henne och höra om allt det, höra henne göra mamma riktigt levande igen. Efter snart 18 år kan det vara svårt att framkalla känslan av henne som livs levande och inte en ouppnåelig drömfigur. Jag blir så lyckligt tårögd när jag tänker på det.

I alla fall så frågade jag om Bippi ville följa med på lite solnedgångssafari när vi hade fikat och pratat i flera timmar. Och det ville hon! Vi klädde på oss, tog bilen de 9 kilometrarna upp till parkeringen vid Nipfjället och började gå längs Trollvägen i blåst och drivsnö över vägen. Den låg tyvärr i skugga, så vi vände om och körde runt till andra sidan, där Idre Himmelfjäll håller på som bäst att bygga upp den nya, fina fjällsatsningen bredvid Idre Fjäll. Det är en otroligt utsikt, med kvällssol och utsikt ända till Sölen i Norge. 

Det blev en riktigt vacker och färgrik solnedgång den kvällen, och hela spannet från riktigt bitande fjällväder, till vårvarm vy i lä. Vissa kvällar är alldeles särskilt speciella och kommer hänga kvar länge därinne. Det här var verkligen en av dem.

Städjan i begynnande kvällssol.

Bippi <3

Norska Sölen, som fluffiga maränger i fjärran.

Helt magisk utsikt från Himmelfjäll!

Naturlig skönhet

Tack Särna, Idre & Bippi för den här gången. Vi ses snart igen!

Share Tweet Pin It +1

4 Comments

In Friluftsliv

Närproducerat äventyr – lördagkväll i Nordomsjön

Nordomsjön vid Ögånäset

Det är något visst med att gå på upptäckarstråt och inte veta vad en ska få se och var en hamnar. Det här går ju att göra på platser som redan är bekanta också. Det är nästan ännu mer spännande, att ta helt nya vägar bortanför de en alltid tagit.

Det bestämde jag mig för att göra i lördags kväll. Det såg ut att bli en så fin kväll och solnedgång och jag ville röra på mig. Precis som det här med att transportlöpa någonstans, så tycker jag att upptäcktsfärder är ett ypperligt sätt att göra en prommis eller en löptur lite roligare.

Jag gick upp mot Ögånäset, där vår gamla sommarstuga står och där vi oftast bodde förr. Pappa timrade den när jag var runt 2 år, så den har hängt med ett tag. Jag tog först skogsstigarna där vi brukar rida på somrarna, och gick längs med Ögåns utlopp i Österdalälven.

Sen svängde jag av på en annan grusväg och tog mig genom skogen mot stugan. Det är ju rätt så bart i skogen men det var ändå några utmanande snöhögar här och var och där jag alltid tänker att en arg, nyvaken björnhona ska hoppa ut. Fast de redan har vaknat.

Sen blev det lite nostalgitrippande runt vår och de andra stugorna däruppe på näset. Pappas bror har en stuga bredvid och vi kusiner sprang däremellan och gjorde små stigar som knappt syns längre.

Vår fina stuga i skogen. Funderar på att fixa till den lite, den är otroligt mysig.

Den står sig ändå, även om den skulle behöva mer kärlek än den får idag. Jag och Eric gjorde en superröjning sommaren 2014, men sen dess har den bara varit utlånad några gånger.

Sen gick jag genom skogen ner till ”stranden” – och där minns jag knappt att jag varit någon gång alls. Vi hade ju vår badplats hos farmor och farfar och jag tror aldrig riktigt vi hängde vid vattnet här vid stugorna. Jag gick en bra bit norrut längs Österdalälvens strandkant och det var så vackert i kvällssolen. I sommar ska jag försöka hitta en kajak eller kanot till ett bra pris och försöka paddla en bit uppåt. Det är väldigt vackert längs älven, med fjällen som inramning.

Österdalälven norrut, mot Idre till.

Och söderut, med den fina träbron mellan Nordomsjön och Särna längst bort. Tänk att jag aldrig gått härborta förut!

En bättre lördagkväll! Jag gick längs vattnet tillbaks, innan jag vände in i skogen igen, tillbaks till ladan, brasan och en efterlängtad, god natts sömn.

Share Tweet Pin It +1

11 Comments