augusti 2015

Just nu på huvudkontoret

Det är måndag igen och dags för en ny vecka i livsfabriken! Jag laddar för en riktigt fartfylld vecka i resandets tecken och samtidigt går jag och filurar på lite framtid och sånt. Den där livsdesignen ni vet. Det är ju så spännande att göra det och just nu är det många idéer som ska sållas och bli till handlingsplaner. Val att göra.

Här är ett urval av vad huvudkontoret sysslar med just precis nu:

  • Bopålar. Jo, vi flyttade i april, jag tycker jättemycket om vår lägenhet och jag svor på min kartongtrötta hjärna att jag aldrig skulle flytta igen. Men en kan ju ändra sig! Jag vill speeda på den där downshiftingen och det där landet-livet. Vi snackade en del om det i helgen och kom fram till rätt många bra grejer och steg att ta ganska snart. Vi sitter ju inte i sjön, men jag är rätt så färdig med stan faktiskt.
  • Vad jag vill bli när jag är stor. Vi pratade om det också. Det finns en drömutbildning jag vill gå och som är en grundpelare i min vision. Men den innebär upp till ett år på annan ort större delen av tiden. ”Det löser vi”, sa E generöst. Men även där finns en del mindre steg vi kan ta som första steg. Kortare kurser som tar mig åt rätt håll. Och kanske E också!
  • Sparande. Som egenföretagare är det här ju en rätt så skitviktig grej att ha på plats och som jag liksom inte kommer framåt med. Just nu har jag alla sparpengar på ett nollräntekonto i princip. Jag blir helt matt varje gång jag försöker sätta mig in i vilket av alla miljarder alternativ jag ska välja och vilken mix som är bäst. Har ni något supermegabra spartips som ger hög avkastning till låg risk? Inte? :). It’s a jungle out there…och då är jag ändå ekonom med förflutet i finanssvängen. Suck. Tror det blir ett eget inlägg om detta framöver!
  • I-lands. Ska jag orka ta fram epilatorn den här veckan eller ska jag bara glatt hänvisa till skeva kvinnoideal och låta de lurviga härja fritt i Frankrike? Jag lutar åt det sistnämnda 😉

Vad funderar du på just precis nu? 

kattaFoto av Fröken Rönne

 

 

 

 

Gourmet Challenge

Någon gång under det första året vi var tillsammans började vi köra med Gourmet Challenge. Jag minns inte riktigt hur det började, men troligen var det ett sätt att få rätt intensiva barnhelger att bli lite mer spännande för oss vuxna (jag kom ju trots allt rakt från ett singelliv i Stockholm till att ägna varannan helg i en lägenhet i ett ganska trist område i Norrköping med utflykter till lekparker som det mest exotiska vi gjorde).

Jag tänkte att jag skulle tipsa om den här ganska roliga leken/tävlingen, som ett litet Lifehack för att förgylla en vardag eller en hemmahelg!

I korthet gick det ut på att en av oss skulle planera och laga en 3-rättersmiddag och det fanns två regler: det skulle vara lite extravagant (dvs falukorv med annat tillbehör räknas ej) och det viktigaste: det måste vara något en aldrig lagat förut!

Igår dammade vi av den där gamla utmaningen och gjorde om den lite. Vi lottade om vem som fick förrätt respektive varmrätt (vi äter aldrig efterrätter har det visat sig, så den strök vi) och sen körde vi!

Jag hittade det här receptet på Lotta Lundgrens gamla blogg och bestämde mig för att testa. Chévre kan ju aldrig gå fel! Jag slängde in en fördrink också, som tyvärr fick lida lite av snål tillgång på is, men var god ändå.

Eric gick all in i matlagandet och bestämde sig för att göra egen pasta och servera med en grym kantarell- och oxfiléröra.

Roligt hade vi och gott blev det, särskilt Erics mat. Jag är verkligen inte begåvad när det gäller att få recept till verklig maträtt och allra minst lägga upp det snyggt, men jag gav mig själv godkänt igår ändå.
Nu vet vi hur lätt det är att göra egen pasta också – bra grej det här med Gourmet Challenge!
Do try it at home!

cooking making-pasta homemade-pasta homemade-pasta-ready chevre-chaud chevre-chaud-roasted-pears homemade-pasta-chanterelles

It’s a new dawn

Häromdagen ställde jag klockan på ruskigt tidigt för att vara en ledig dag. Klockan 05:00 drog det igång och det fanns en riktigt bra anledning till det, som jag i och för sig kämpade med att komma ihåg när jag vevade efter mobilen för att få tyst på den.

Jag har tänkt hela sommaren att jag någon dag ska gå upp och för att se soluppgången och spara den i min kamera och nu var det dags. Trots allt är ju 05:37 en lite mer human tid än 03:46 som det var för två månader sedan.

När himlen började explodera i orange och rosa så sprang jag ner mot tågstationen. Många morgnar har jag stått där och väntat på tåget och nästan missat det för att soluppgången är så vacker. Det är något med kontrasten i den natursköna himlen och alla stålkonstruktioner som jag gillar.

Jag belönades för mitt sömnoffer med en av de mest glödande soluppgångar jag sett och tänkte i mitt stilla sinne att det stämmer nog det där gamla talesättet.

The early bird catches the worm.

Early-bird Norrköping-station-sunrise Sunrise-and-trains Early-bird-sunrise

The turn

Jag hade gjort det rätt bra ändå, det hade jag. Gått från nyutexad ekonom till kundansvarig med vindskontor vid Stureplan på 3 år. Efter en hel del turer med uppköp och politik fann jag mig sittandes ensam vid rodret på det lilla svenska bolaget, med ansvar för alla kunder, resultat och försäljning. Jag hade världens goaste kollegor i systerbolaget, som jag satt tillsammans med, men det var ensamt och lite bortglömd var jag nog av det danska moderbolaget.

Men jag försökte verkligen. Jag satt på måndagsmöten och rabblade pipelines och leads och cross sales och räntemarginaler tills jag blev yr och jag försökte intala mig själv att det var det viktigaste i hela världen. Av bara farten höll jag på att tacka ja när favoritkollegan på systerbolaget försökte värva mig som valutatrader, men jag insåg att jag inte ville kolla på 4 skärmar hela dagarna.

Jag minns att jag satt på det där vindskontoret när regnet smattrade mot takfönstret och undrade vad det var för fel på mig som inte tände på alla cylindrar när det pratades miljoner & kurser.

Och så en dag vann jag ett resepresentkort. Någon dag efter att jag hade skickat ett ledset mail till min syster, som var i Nicaragua på volontärjobb och tyckte att jag skulle komma och hälsa på, och konstaterat att resan dit blev för dyr, så ringde Taxi Stockholm och sa ”Grattis, du vann tävlingen!”. 15000 kronor att resa för i precis det rätta ögonblicket.

De där pengarna blev min grundplåt till en livsförändring. Jag bokade resan och kunde kasta mig om halsen på min syster och gosa med Dolly, som just fyllt 1 och som jag saknade så att jag gick sönder.
Två veckors semester hade jag fått och under de två veckorna så var det som att jag vaknade upp ur en dvala.

Någon gång den sista veckan, som vi spenderade på Little Corn Island utanför Nicaraguas karibiska kust, så började jag prata med några backpackers. De berättade att de hade kommit till Corn för en månad sen, och bara skulle stanna några nätter. Men så hade de fallit pladask för det enkla livet där och bestämt sig för att stanna och nu skulle de bara åka till Big Corn för att ta ut mer pengar och sen åka tillbaks.

Det drabbade mig. Jag ville ju också stanna kvar! Men så kan man väl inte göra? Jag hade ett jobb, en bostadsrätt och ett miljonlån. Ingen kille och inga barn förvisso, men visst satt jag väl fast? Visst var väl den där tiden över för mig, när jag bara kunde gå på känsla och göra som jag ville?

Jag åkte lydigt hem och sen gjorde jag revolt. Två veckor senare hade jag sagt upp mig och börjat planera min jorden-runt-resa. Biljetten? Min tävlingsvinst räckte till nästan halva den också.

Tre månader senare var min lägenhet uthyrd, väskorna packade och jag jobbade min sista dag. 6 månaders äventyr låg framför mig och jag kände mig så fri. 

katta-whitehavenWhitehaven Beach, Queensland, Australienkatta-myellaRanchliv på Myella Farm, Queensland, Australienkatta-queenstownQueenstown, NZ

Greklandsresan – veckans kärleksbomb

Ni vet hur det är vissa dagar. Lite segt och trött och ingen riktig gnista. Ikväll kom jag till mitt lilla nattkvarter i Stockholm efter lång dag med mötesfest. Roliga möten i och för sig, men efter dålig nattsömn och ett tidigt tåg i morse var jag trött redan innan jag anlände till centralen strax innan 08.

Hade mycket jobb att göra även ikväll och var därför inte bara trött utan också lite putt på mig själv när jag strax efter 20 upptäckte att jag hade somnat i soffan.

Jag tog upp datorn igen och jobbade undan, samtidigt som TV:n var på i bakgrunden. Gradvis fångades jag av programmet som rullade. Ett äldreboende i Västervik verkade ju inte superspännande från början, men en stund senare fann jag mig själv helt uppslukad.

Jag grät, log och skrattade om vartannat. Det var det finaste jag har sett på väldigt, väldigt länge och återigen slog det mig hur viktigt det är att få upplevelser, livet igenom. Att få skratta, leka och umgås med andra. Att bli sedd som människa och vara viktig.

Jag bara måste rekommendera den här kärleksbomben. Om du som jag ibland kan känna det bara är elände på nyheterna, så kan jag säga att det finns hopp, i form av personalen på ett äldreboende i Västervik!

Kolla här! Lova det! Greklandsresan – på SVT Play

 

 

Min Travel Bucket List

Det är ofta jag hör både mig själv och andra använda frasen ”världen har blivit mindre” med en syftning att vi aldrig kunnat resa enklare och snabbare än just precis nu. Och på sätt och vis så stämmer väl det, jag tror att både Magellan och Cook skulle vara böjda att hålla med .

Men, jag tycker nog faktiskt tvärtom. Världen har blivit enormt stor! För 150 år sedan bestod ju världen för de flesta av den egna byn och kanske den närmsta stora staden. Nu däremot. Inte nog med att vi kan resa till nästan vilken plats som helst i världen på ett dygn, vi får också vetskap om hur många platser som helst hela dagarna i sociala medier. När jag instavandrar* så hittar jag ungefär 30 nya fantastiska platser varje gång. Känner ni igen er?

Men, jag har i alla fall, utbudet till trots, ringat in några platser som jag hela tiden återkommer till när jag funderar på äventyr de närmsta två åren. Då har jag sållat hårt och inte ens listat de platser som jag vill tillbaka till…

Vildmark & natur

  • Alaska. Alltså hur kan en inte längta dit? Tänk att få uppleva naturen, djurlivet, den mäktiga stillheten och utsattheten där. Jag blir alldeles knäsvag när jag tänker på det.
  • När jag ändå är i Alaska, så passar jag på att ta mig till Yukon och fortsätta äventyret där. Att hajka, fota och dricka morgonkaffe kokat över öppen eld och veta att dagen bjuder på naturupplevelser ända till kvällen…vilken dröm.
  • Colorado, Montana eller Wyoming – jag vill bo på ranch och ha min häst som bästa arbetskamrat och vi ska njuta av långa dagar i vackra omgivningar. Jag vet inte vad det var, men helgen på Trumvallen väckte en djupt slumrande längtan efter mer häst i mitt liv och nu kan jag knappt tänka på annat än att åka till ranchernas mecka – USA. Och så har jag förstått att det är Westernridning och ranchliv som ger mig den alldeles perfekta häst- och naturupplevelsen. Gårdagkvällen ägnades åt att i tur och ordning se om den här härliga dokumentären, researcha ranch vacations och drömma mig bort.
  • Abisko. En behöver inte åka utomlands för att uppleva magiskt vacker vildmark. Jag är väldigt väldigt sugen på att uppleva norrsken och hundspann och allt annat som går att förlusta sig med där. Gärna i vinter!

0F9A0018


Sport

  • Jag vill surfa igen. Jag drömmer egentligen inte om någon särskild plats, det är mer upplevelsen jag vill åt. Såklart underlättar det ju för en nybörjare att det är rätt så varmt i vattnet, så Costa Rica, Sri Lanka, Biarritz eller Californien kanske. Allra helst Hawaii igen såklart, men det är ett lite längre och större äventyr.

Varmt & vilsamt

I vinter skulle jag vilja åka någonstans för att bara vila, tänka, röra på mig och njuta av havet hela dagarna. Från tidig morgonpromenad till härliga, ljumma kvällar på stranden med ljudet av vågor som slår in. Göra små upptäcktsfärder när andan faller på. Jag har kollat runt och eftersom jag varit en hel del i Sydostasien redan och Sydamerika är för långt bort och för dyrt så landade jag på ”andra sidan dammen”.

  • Florida, utanför någon av de större, välbekanta platserna. Som Anna Maria Island tex. Här kan man njuta av långa, vita stränder, se hajar, hjälpa sköldpaddor och glädjas av delfiner bland annat. Det är rimligt pris på flygbiljetten (från 6000kr ca) och tar inte 25 timmar. Tyvärr måste en ju flyga (klimatosmart) men det går att bo på eco-ställen väl på plats.

 

Hawaii-waterfallPå upptäcktsfärd på Hawaii för två år sedan. En av mitt livs bästa resor!

Vilka platser har du på din bucket list? Har du några särskilda grejer du vill göra? 

Me myself and I

Jag kunde inte ha tajmat den här helgen bättre. Veckan som gick innehöll mycket jobb – stora saker som kräver energi och totalt fokus. Och så två långa heldagar i Stockholm, efter två chokade hemmajobbdagar.

När jag därför var på väg hem i bilen i torsdags, ackompanjerad av ännu en vacker solnedgång över de vajande fälten, och insåg att jag ju faktiskt skulle vara ensam hemma hela helgen, ja då blev jag sådär pirrigt lycklig.

Det är så skönt att få några sådana dagar med jämna mellanrum. Dagar att komma ikapp på. De är livsviktiga för mig och en stor del av min life design-tanke.

Gårdagen ägnades åt att ta sovmorgon och försöka bli av med huvudvärken som brukar komma efter några stressiga dagar. Efter att ha jobbat några timmar tog jag en lång promenad via stan, där jag handlade för kvällens matlagning. Jag ville inte bara äta yoghurt till middag utan slog till och bestämde mig för hemgjord kantarellpizza.

Klockan 19 var jag hemma och satte igång. Drog på min spännande ljudbok på kökshögtalaren, tog fram lite ost & ett glas vin och började laga mat. Jag hade väldigt mysigt måste jag säga!

Jag avrundade kvällen med Mystic Pizza – en film jag älskade när jag var liten och som faktiskt fortfarande håller. Kan ha varit Julia Roberts debutfilm, den finns på Netflix nu hursomhelst.

Idag då? Jag sov till 9, njöt av frukost & bloggläsning och nu ska jag ut och lägga mig i Folkparken. Min anteckningsbok följer med, för jag ska dra upp lite riktlinjer & måla fram min höst/vinter. För mitt företag, för bloggen och så livet då. Jag vill planera ett äventyr snart!

Sen får vi se vad jag hittar på. Men en garderobsrensning blir det i kväll, det är redan bestämt! Och troligen någon onlinekurs i något jag vill lära mig.

Ja jäklar, vad jag älskar skrotiga, lyxiga ensamhelger!

selfieLet’s do this Saturday!

Min Summer Bucket List

Eftersom jag är jag så hade jag ju en liten bucket list för min sommar. Stora planer om enkla ting kan den väl sammanfattas och såhär när själva sommarlovet är slut (sommaren själv är ju mer på än någonsin tidigare i år) så tänkte jag kika tillbaks och se om det blev någon verklighet av allt det där jag ville göra.

Vi kör väl igång då!

Ta dagliga morgon- och kvällsdopp

Det är rätt uppenbart redan på punkt ett att jag helt iskallt räknat med en lika varm sommar som förra året. Jag är ingen badkruka, men jag vill gärna ha mer än 17 grader för att njuta av ett sommardopp.
Det blev i alla fall några att minnas, särskilt kvällsdopp. Som den här kvällen. Eller mitt hopp rakt ner i sjön efter en mils skogslöpning med efterföljande kvällsdopp på vår kära mini-ö.

badtunnaDet här kvällsdoppet på Trumvallen var också ganska härligt…

Ta cykelturer på landet

Ajajaj. Inte en endaste en blev det. Men löpturer, hästturer, fyrhjulingsturer och inlinesturer på landet blev det. Cykeln fick inte följa med till Särna och inte heller till Gruvan. Den har fått nöja sig med lite utflykter i stan och det är helt okej det också. Själva vitsen var ju att vara ute på landet och jag lovar att det nog var härligare till fots och till hovs så att säga.

IMG_0010

Äta färska, gärna självplockade bär varje dag, hela sommaren!

Det är nästan check på den här faktiskt! Jag har ätit MASSOR av jordgubbar. I Särna, där jag hade planerat att plocka blåbär i mängder, åt jag jordgubbar från Sollerön varje dag i stället. Inte självplockade men ändå. Lite hallon & blåbär har det också blivit, av den självplockade varianten, men ojoj vad sent de kom i år. Några få mogna blåbär hann vi plocka i Särna innan vi åkte hem och hjortronen – mina favoriter – de var knappt kart. Så kan det gå!
rabarber-jordgubbspaj-1En hembakt jordgubb-/rabarberpaj blev det också!

Köra fyrhjuling på Ögånäset

Check! Men det har jag inget bildbevis på tyvärr. Men fint var det!

Ha många kolbottenkvällar nere vid sjön

Återigen smög den sig in, min starka känsla av att denna sommar skulle bli som den förra. Särna bjöd förvisso på fint väder, men det var många kvällar under 12-gradersstrecket. Inte läge för strandmys med andra ord. En blev det i alla fall och den njöt vi av!

Bli lycklig och tårögd av den vackra solnedgången vid Piren och planera mäktiga grejer i livet med bästa vännerna

Ja! Vi fick till en Pirenkväll eller två, med solnedgång och allt!
sunset-Piren Stockholm-sunset

Träna en massa olika saker, för att jag har lust. Inlines, cykel, löpning, gräsmattacirklar, hajk, slå gräs och allt möjligt. Känna mig stark! 

Jag kan faktiskt checka på all of the above! Jag har sprungit, vandrat i höga berg och åkt inlines. Jag har till och med slagit gräs med farfars gamla lie. Jag har haft en väldigt fysisk sommar, även om jag inte tränat så många regelrätta träningspass. Jag har i stället rört mig och ansträngt mig mycket mer än om jag ”bara” hade tränat och samtidigt jobbat eller upplevt massor. Bästa sortens aktivitet!
0F9A9433 rainy-day 0F9A9891

Laga god mat och bjuda vänner på middag. Experimentera loss! Och äta världens godaste rabarberpaj, ganska ofta.
Jag ska inte säga att jag varit någon virtuos i köket den här sommaren. Den här kännetecknats av enkelhet. En trång kök på ”arbetsläger”, matlagning över öppen eld eller grill på landet utan el och vatten. Jag har, kanske tack vare detta, också njutit extra mycket av maten i sommar. Tillsammans med många av de jag tycker om. Och som synes ovan så blev det i alla fall en rabarberpaj. Bra jobbat ändå, under enkla förutsättningar :).

IMG_0074 IMG_0085

kolbottenSommaren 2015 – back to basics

Ro i solnedgången och höra det stilla porlandet när årorna lyfter ur vattnet.

Ja. Det har jag gjort även i år och det tänker jag göra varje år i resten av mitt liv. Åh vad härligt det är!

boat-sunset

Hur blev din sommar? Som du tänkte dig innan eller hände något överraskande? 

 

Trumvallens Fjällridning

Helgen som gick var mer än bara ridning på fjället. Det var en naturnära upplevelse av fjäll, skog, hästliv och gemenskap. Det kanske låter högtravande (pardon the pun) men den här platsen är en sådan som tar sig in i själen och stannar där.

Trumvallen ägs och drivs av Johan och Hanna, som också bor där. Fäbodvallen har tillhört Johans släkt sedan flera generationer och är nu en working ranch med kor och hästar. Korna går på lösdrift, som de enda i Sverige enligt Johan, och hästarna är trogna arbetskompisar.

Jag och syrran har längtat efter den här helgen sedan i januari, när hon fick den av mig i 40-årspresent. Jag trodde nog att det skulle bli en härlig helg, men jag hade aldrig vågat hoppas på en sån total upplevelse som det faktiskt blev. Att vi var det första och enda gänget som fick bra väder i sommar var bara en extra bonus!

Vi kom dit rätt så sent på torsdag kväll och möttes av Johan, som visade oss vart vi skulle bo. Själva boendet är på Näsvallen, två kilometer nedanför Trumvallen, där Johan, Hanna och hästarna bor.

Vi möttes av en idyll – små typiska och varierade stugor i solbränt trä, ingen el, utedass och fotogenlampor. Så otroligt mysigt och precis som det ska vara! Vi var fyra personer i vår stuga och i två andra stugor bodde två till i respektive stuga, så vi var totalt 8 personer på vår helg. Gruppen hinner bli riktigt tajt på en helg och alla har ju samma intresse, så det var bara roligt att dela stuga.

NäsvallenVåra stugor på Näsvallen

Utöver Johan och Hanna så jobbade också Åke och David där. Åke har varit där som gäst tidigare och i sommar frågade han om han fick jobba där istället och har också lånat ut sin häst till gården. Lite roligt är att Hanna också började som gäst, för att sedan åka dit med sin häst och jobba och så blev hon och Johan kära och hon blev kvar!

Hanna-Johan-TrumvallenJohan & Hanna (bild lånad från Trumvallens fjällridning

David, även kallad den italienska samen, har jobbat med hästar runt hela världen och berättar historier som om han vore 50 snarare än 27. Hela gänget gjorde verkligen vistelsen – så öppna, hjälpsamma, roliga och så måna om sina hästar, fjället och hela upplevelsen. Att David dessutom toppade med att sjunga och spela gitarr vid lägerelden var liksom grädden på moset.
David

Ridningen då? Jo, vi fördelades ut på en samling vältränade, pålitliga och skitduktiga hästar, som självklart rids på Western-vis. Det är verkligen imponerande vad hästar klarar av, jag som ändå har ridit en hel del blev alldeles paff av terrängen som de här hästarna bara forcerade utan minsta osäkerhet. Djupt lervatten, galopp i klafsig myrmark, täta snår och klättring på branta stigar upp och nedför. På vissa ställen undrade jag om vi verkligen skulle komma fram.

fjällritt-trumvallenPå väg upp på fjälltoppen

Lunch-OxsjönLunchpaus vid Oxsjön. Alla måltider lagades över öppen eld (utom frukosten) och det var så jäkla mysigt!

Jag fick rida Zeb, en trygg och lite envis travare och Johanna red på Luke, en härlig och snabb Quarter. Roligt att vi fick varsin häst döpt efter Macahans!

Johanna-LukeJohanna & Luke efter en härlig uppförsgalopp!

Katta-ZebJag & min fina Zeb: livet på en fjälltopp!

Andra dagen fick vi testa på något riktigt jäkla kul, nämligen att driva kor till häst. Helt fantastiskt. Men den upplevelsen förtjänar ett eget inlägg!

Ja, Trumvallen är verkligen något speciellt. Jag har en rätt stark känsla av att jag kommer återvända hit, många gånger. Det verkar som om de flesta gör det.

Fueling up

Om den här veckan innebär full gas framåt, så var förra veckan all about att tanka energitanken full. Den var ett enda maffigt intag av bränsle – den bra formen!

I tisdags fick jag en helkväll i Stockholm med min bästa kompis och min bedårande gudson. Sov också över, vilket är den stora fördelen med att ha flyttat bort, för då får man ha pyjamaspartyn igen.

Onsdagen började med en superfrukost – att få sitta och bubbla om livet, planer, äventyr, fotografi och jobb (på det bra sättet) med Sara är något av en favoritsysselsättning. Dessutom i fin miljö på Café Pascal vid Odenplan.

Veckan avrundades med en osannolikt härlig helg i fjällen – till häst, helt nedkopplad. Ingen el, total närvaro. Det ska jag berätta mer om i morgon, för nu ska jag umgås med min lilla familj efter intensivt jobbande idag och ännu mer i veckan som kommer.

sara-rönneSara