januari 2016

Åre Creperie

[:sv]Tännforsen – Sveriges största vattenfall[:]

[:sv]– Det kanske snöar för mycket för att det ska vara någon idé att åka till Tännforsen, sa jag i morse under vår smarriga helgfrukost (jag är så glad när jag är i sällskap med andra som älskar helgfrukostar – min sambo är ingen frukostmänniska så jag kan sakna det där pilliga, dignande frukostbordet ibland). Vi har ju gjort massor i helgen och jag ville inte köra slut på min stackars kompis heller.

– Nej, sa Sara bestämt, vi ska absolut dit! Och så blev det och det ångrar jag verkligen inte.

Jag älskar vattenfall (som de flesta kanske?), känslan av att vara så liten, omgiven av dånet från forsande vatten är mäktig. Det finns nog inga fula vattenfall heller och ni som inte tittat på ett vattenfall mitt i vintern borde genast skriva upp det på er bucketlist. Det är ännu vackrare i vinterskrud, med alla frusna vattenformationer runtomkring fallet, som nog ingen människa skulle kunna fantisera fram. Naturens råa skönhet.

Jag har ju besökt Sveriges högsta vattenfall otaliga gånger i mitt liv och nu kan jag lägga till Sveriges största vattenfall i mitt upplevelsearkiv.

Tännforsen ligger ungefär 20 minuter från Åre, förbi Duved. När vi kom dit snöade det sådär som i en Disneyfilm – tyst, stilla och med singlande, mjuka flingor. En mysig inramning och ingenting som störde sikten. Vi gick ner till fallet och vid trapporna fanns skyltar som avrådde från att gå hela stigen, men det var ingen större fara så vi gick vidare ändå.

Vi lekte loss med kamerorna och stod och njöt av fallets ljud- och iskonst. En riktigt bra avrundning på en riktig njutarhelg. Sara var lite bekymrad över att solen inte tittat fram så mycket, men jag har faktiskt inte ens tänkt på det. Åre har så mycket att erbjuda i alla väder.

Tännforsen-waterfallTännforsen i all sin prakt

Tännforsen-icebergVackert isberg. Naturen alltså <3

Tännforsen-ice-wonder

Tännforsen-SaraDet är såhär vi oftast ser varann! 

Tännforsen-meditation Jag passade på att meditera lite…näe, det var faktiskt bara för bilden. Allt för bilden 🙂 

Efteråt hann vi precis med en smaskig galette på Åre Creperie & Logi innan det var dags för mig att hoppa på tåget för en lång resa hem. Jag hoppas på bättre leverans av hemresan än ditresan – än så länge rullar tåget i alla fall!

Åre Creperie

Åre Creperie

Tack Sara, för ännu en helg att föra in på plussidan på livskontot – nu ska jag nog överleva några veckors slask![:]

[:sv]Längdskidor på Åresjön[:]

[:sv]Planen idag var att åka längdskidor på Åresjön – om bara Tor höll sig borta. Och det gjorde han, trött förmodligen efter nattens härjningar. Sara bullade upp en riktig helgfrukost, med nybakt bröd och allt. Jag förpassades till soffan medan hon fixade, hon skämmer bort mig, rara Sara.

Vi gick ut i ett ymnigt snöfall som svepte in Åresjön i ett lite mystiskt dis innan det upphörde efter ett tag. Åre är vackert i alla väder måste jag säga. Med längdskidorna i handen gick vi ner till sjön, ett stenkast från Saras lägenhet. Vilken lekpark hon har utanför dörren, all possibilities.

Precis som igår hade vi med kameror, varm saft i termos och fårskinnsfällen. När bloggare är ute på tur blir det många kamerastopp, så också idag. Sara låg i snön och fotade min mäktiga skidstil (på en bild ser det ut som jag försöker hoppa stavhopp med mina stavar alternativt gräva mig ner i isen, haha) och jag försökte jobba fram material till vår lilla Årefilm. Jag har lite problem med skärpan när jag filmar med systemkamera bara.

Det var en riktigt skön tur och just som vi klev in genom dörren så blåste det upp igen. Otroligt optimerad dagsplanering ändå – medan stormen ven utanför svängde Sara ihop en gudomligt god semmelkladdkaka (recept kommer på hennes blogg) och möra och lite frusna tinade vi långsamt i takt med att caffe latten rann ner.

Nu ska vi göra oss i ordning för en middag på stan – på Vinbaren närmare bestämt. Dags att hoppa ur understället en stund. Eller så gör vi inte det. Vi är ju ändå i Åre!

Längdskidor på ÅresjönSåhär glad blir man av att åka längdskidor på Åresjön

Längdskidor på ÅresjönRedan efter några hundra meter var vi tvungna att stanna och fota lite…

Längdskidor på ÅresjönJag gjorde mitt bästa för att få stavtagen på rätt plats

Längdskidor på ÅresjönSara hittade som vanligt en bra fika-location!

Längdskidor på ÅresjönDet är skönt att fika med en annan bloggare, som liksom förstår det här med att allt föregås av en fotosession.

Längdskidor på ÅresjönSen skidade vi hemåt igen, nöjda och glada efter en fin dag på Åresjön.[:]

[:sv]En dag i Åre[:]

[:sv]Jag kan skriva ännu en härlig dag i Åre till minnesboken. Jag tycker så mycket om den här byn och att vara här med Sara – det är ju härligt att spendera en dag med någon som har samma intressen som en själv.

Vi började med frukost och caféjobb på mysiga Bageriet – jag hade lite skrivjobb att klara av innan vi kunde ge oss ut på äventyr i snön med våra kameror.

Vid lunchtid åkte vi hem och svirade om till utekläder. Sara föreslåg en tur till Fröå gruva, där det finns fina gamla hus och skog – två favoritgrejer. Vi var inne på att ta skidorna, men bestämde oss för att gå istället, eftersom det inte var riktiga spår, mer av en led.

Gruvan lades ner 1919, men ett tag på 1800-talet var Fröå Jämtlands största ort sett till invånare. 127 torp fanns där då och 600 personer bodde där (inte så mycket mindre än Åre idag, som har 1500 invånare!).

Med oss hade vi varm saft på termos och en fårskinnsfäll. Lycka i en liten ask! Just som Tors förtrupper började komma in med blåst och snöfall satte vi oss i lä bakom en lada och drack saft. Jäkligt mysigt alltså!

Sen toppade vi med en varm choklad på Åre Chokladfabrik, innan vi åkte hemåt med kvällens middagsingredienser i bakluckan, men mer om den smarriga middagen sen.

Nu ska vi strax ut i snöfallet och åka längd på Åresjön, innan vi ska kura inomhus och titta ut på snöfallet. Och äta semmelkladdkaka. Det ser ut att bli ännu en härlig dag med andra ord, jag har det banne mig bra jag.

Vad gör du i helgen? 

Åre-BagerietBästa kontoret!

Fröå ÅreFröå Gruva

Torp ÅreVi hittade en lada med lä och utsåg den till fikaplats.

Sara ÅreTittut!

Termosfika ÅreVarm saft på fårskinnsfäll – fem tummar upp!

Åre ChokladSnabbvisit på Åre Chokladfabrik

Åre ChokladfabrikMed äkta varm choklad. Så jäkla gott![:]

[:sv]Vad som hände sen och Vita Renen[:]

[:sv]”Jag VILL gå med snöskor till Vita Renen” tänkte jag sorgset för mig själv när jag satt den fjärde timmen på tåget och insåg att om jag alls kom upp till Åre så skulle det inte bli förrän till natten.

Sara hade planerat en grym kväll, där vi skulle traska 3-4 kilometer med snöskor upp till Vita Renen och äta middag och sedan gå tillbaks, genom nattmörk skog med varsin pannlampa. Det där lilla stoppet igår blev ju som kanske många sett en riksangelägenhet och pågick i 12 timmar.

När alla fjärrtåg utom vårt hade blivit inställda så insåg jag att jag nog skulle kolla på alternativ. Surfade in på Malmö Aviation och hittade ett flyg som skulle landa 1540 – och då skulle jag hinna uppleva vår drömmiga kväll. Jag bokade och sa adjö och lycka till till mina medresenärer, vi hade samarbetat och peppat så fint de här timmarna.

Blev full i skratt när taxichauffören körde över en stor järnstolpe redan på Centralen och tänkte att, det här är nog inte min dag riktigt. Men efter lite besiktning visade sig bilen oskadd och vi åkte vidare mot Bromma. Taxichauffören var riktigt engagerad i mitt äventyr och sa hejdå med ett ”Lycka till nu, jag ska tänka på dig klockan 19 när du sitter på Vita Renen!”.

Väl framme på Bromma var ett enda plan försenat. Gissa vilket! Men den här gången gick det faktiskt, bara 45 minuter sent. Snälla Sara hämtade mig på Frösön kl 1615, och vi kunde styra kosan mot Edsåsdalen och byta om till snöskor. Skam den som ger sig!

Det var precis så underbart som jag hade föreställt mig det. Att vandra genom skog och på fjäll under en stjärnklar himmel, med snöskornas knarrande som enda ljud – wow! Vi gick och pratade, stannade och tittade upp på stjärnhimlen, konstaterade stora luckor i våra stjärngeografiska kunskaper och fortsatte uppåt.

Väl framme beställde jag in en viltgryta med renskav och lingon och Sara beställde deras hemgjorda gnochi och så belönade vi oss med varsin varm choklad till efterrätt.
Vita Renen är ett jättemysigt ställe, det var lugnt och lagom tyst, brasan sprakade och maten var god. Det var några sällskap till där, några av dem mötte vi när de susade förbi på skidorna upp och ner. Tänk att kunna skida och snöskovandra till en utemiddag. Åre är verkligen härligt!

Nu sitter vi och caféjobbar lite innan vi ska på foto-/skidtur i eftermiddag. En bättre helg helt enkelt! 

Sara-snöskor_1Sara redo för nattvandring!

Vita-Renen-snöskor_1Stjärnhimlen syns inte så bra här, men det var så vackert!

Vita-Renen-brasa_1Alla restauranger borde ha en öppen eld!

Vita-Renen-souvas_1Souvas – mums!

Vita-Renen-Souvas2_1 Vita-Renen-Choklad_1Välförtjänt efterrätt!

Renfjället_1 Renfjället-lift_1[:]

[:sv]Signalfel – livet från den ljusa sidan[:]

[:sv]God morgon! Här kommer en rapport direkt från Stockholms Central, där ett signalfel gör att jag sedan 07:54 väntat på att rulla vidare mot drömmig helg i Åre.

Min morgon är strålande så här långt faktiskt! Det började med att jag gick hemifrån i rätt god tid, eftersom jag skulle kånka på tunga & otympliga väskor. Efter sådär 400 meter stannade jag med ett ”fan också”. Jag hade glömt datorn. Jag ska ju jobba på tåget och i morrn. Hilfe!

Vände utan att tänka och insåg det stört omöjliga i att springa med sagda väskor. Dumpade dem en bit hemifrån och sprang tillbaks. Återvänder och tackar stilla eventuella ärliga passerande som måste undrat över väskhögen som låg där.

Just när jag kommer kånkande med sådär 400 meter kvar så hör jag plinget om att tåget strax ska inkomma. Springsnubblar fram, den tunga väskan på ryggen glider ner, axlarna krampar, skidfordralet leker vägbom …Ser framför mig hur bommarna går ner och jag vackert får stå och titta på när tåget rullar iväg utan mig. Lägger in en extra växel och genomsvettig kryper jag på tåget just som de sista passagerarna gått in. Andas och high fajvar mig själv inombords – I f-n made it!

Inser sen att den där frukosten som ingick skulle hämtats ut (av mig) på Pressbyrån och intet finns att uppbringa på tåget. It dawns on me…jag ska åka ända till Gävle innan jag får en chans att äta eller få min morgonkaffe. Över tre timmar dit. Gah!! Anar en växande huvudvärk efter den oergonomiska språngmarschen med oergonomisk väska. Tänker att en kaffe hade suttit som en smäck. Men, tåget är i tid och jag är så lycklig att jag hann att inget kan dämpa mitt humör.

Precis när vi anlände Stockholm C verkar ett vad de kallar ”massivt signalfel” ha uppstått i Karlberg och jag anade att min marginal på 20 minuter till nästa tåg i Gävle låg pyrt till. Och det gjorde den ju. Satt en timme på tåget, tackade min lyckliga stjärna för att jag inte skulle till ett flyg på Arlanda som mina grannar, innan jag pratade med tågvärden som berättade att mitt Gävle-tåg stod på spår 4 och väntade i samma långa tågkö som vi. Han ringde dem och jag fick grönt ljus att springa över. Tjoho! Hör hur han ropar efter mig ”där har du bistro också, så du får frukost!”. Ger honom en tumme upp och springer.

Så, nu sitter jag här. Fortfarande på Stockholm Central sedan nästan två timmar, men med två koppar kaffe (lika bra att ta påtåren på en gång) och tänker att det mesta ordnar sig ändå (trots att jag hörde bistrokvinnan prata om att ”nu är vi så sena att vi kanske inte kommer hela vägen till Åre”…).

Med kaffe och lite hopp kommer en långt. Kanske hela vägen till Åre?
signalfel
[:]

[:sv]Mindfulness och vintern som smalt bort[:]

[:sv]Det blev några dagars bloggvila, lite spontan mindfulness liksom. Jag har vilat mig i form några dagar. Ibland tycker jag om att minimera alla yttre flöden, riktigt skönt är det också, det rekommenderas!

Lördagen var särskilt soft – jag var hemma helt själv, hela dagen och natten. Det var jättelängesen och det var så skönt! Jag sov lite längre än planerat, men åkte sen ut till Ågelsjön på en promenad.
Glömde kameran i hallen och svor lite när jag kom fram, men det var rätt så skönt för en dokumentationsnörd att bara traska i skogen utan att behöva stanna och ta varenda bild jag såg (det kan vara stressande med vackra landskap när en har min åkomma). Sen lagade jag en vegetarisk risotto och kollade på The Affair fram till midnatt. Grym lördag!

Överlag har jag bara tagit igen mig och gjort sånt jag velat. En hel långweekend av mindfulness kan man säga! Det var skönt och nu känner jag mig påfylld med ny energi. Jag vaknade och planerade för en mil med längdskidorna idag, men snön har visst smält bort över natten och jag såg lite besviket ut över brunslasket utanför. Jag hoppas de kommer tillbaks, det vita täcket och de gnistrande vita grenarna.

Jag tänkte om och gick ut på en mils promenad istället och blev lite lycklig över att upptäcka ett rykande färskt Värvet med Björn Ulvaeus – perfekt långlyssning!

Men jag har hopp; i slutet av veckan ska jag nämligen hälsa på Sara i Åre och jag ser fram emot vinter där! Jag hoppas på en tur med snöskor och sånt där mysigt Sara-snack framför brasan. Kåsan får såklart följa med, längdskidorna också tror jag.

Jag är långtifrån färdig med vintern, så kommer inte den till mig får jag komma till den!
winter-portrait

Bara några dagar sedan och nu är det mesta borta. Hoppas det blir kortvarigt![:]

[:sv]En skitdag och vad en kan göra åt det[:]

[:sv]Jag hade något av en skitdag igår och det hängde kvar litegrann idag också. Såna kommer ju tyvärr. För mig är det ofta en kombo av flera saker. Yttre triggers kan vara att jag missar något jobbrelaterat (check), att jag inte varit ute och rört mig i friska luften (check igår), att det är måndag (check) eller att jag lyckats såra/göra någon besviken (inte check som tur är) och så kan det liksom bli en större reaktion om jag redan är lite latent småorolig över något viktigt, som mina nära & kära eller ekonomisk trygghet och framtid (check).

För mig blir det ofta så att jag fastnar i ett tankemönster såna dagar och har svårt att lyfta en skitdag till en mer normal eller till och med härlig dag, särskilt när jag är själv. Men med stigande ålder och erfarenhet så har jag som tur är lärt mig att det oftast är just tankemönster och att de därför kan brytas.

Det allra, allra bästa tricket är att röra på sig. Springa, gå ut i naturen, lyfta skrot. Funkar alltid (när jag nu förmår mig att göra det). Att titta på funny cats-compilations på Youtube brukar också funka (om det bara är allmän nedstämdhet), alternativt kolla Instagrams bästa tagg #weeklyfluff – svårt att inte dra på smilbanden och bli alldeles varm inombords då.

När jag idag kände mig fortsatt ur gängorna och sur på mig själv så bestämde jag mig för att peka finger åt känslan. Det gjorde jag genom att helt sonika gå ut i den strålande vackra solen och ta kameran med mig – ett annat superknep. Jag gjorde klart en jobbgrej och sen gick jag.

90 minuter senare var känslan en helt annan i både kropp och knopp. Det var SÅ vackert ute idag att det var omöjligt att bibehålla ett dåligt humör. Det var en halo och ett fint, knappt synligt snödis i luften som gav sånt skimmer och så den där vintersolen. Cheaper than therapy och faktiskt mer effektivt.

Som min fina kompis Sara brukar säga så klokt; bara för att du har en dålig dag betyder det inte att du har ett dåligt liv. Och det stämmer ju faktiskt riktigt bra på vår tursamma fläck i världen.

Vilka är dina bästa knep för att stävja eller vända en skitdag? 

vinterlandskap
Jag fullkomligt älskar det här januariljuset som blir med kylan, det är som att allting har fått ett Disneyfilter.

vintergräs
Gräs med snö. Natures finest?

Dogwalk

Ljuset!

Ensamt-träd
Ett av mina favoritträd på Himmelstalundsfältet.

Himmelstalund-skidor
Förstår plötsligt min enorma lust att åka skidor i morgon.

concrete
Jag fulälskar betong, så jag var tvungen att blanda naturporren med lite betongdito. Det är ju så pampigt på något sätt.[:]

hemmakontor fönster

[:sv]Mitt hemmakontor – del två[:]

[:sv]Ett supermysigt hemmakontor. Jag har grubblat vidare på hur sjutton jag ska få till det, efter att jag började med mitt julprojekt. Det i sin tur inleddes efter ett smärre psykbryt på att det såg så hopplöst trist ut att jag knappt ville gå in.

Jag fick ju så många bra tips från flera av er efter mitt frustrerade blogginlägg och jag har testat runt lite utifrån dem (älska Internetet!). Det allra knepigaste är ju det här enorma skrivbordet jag har, som liksom inte låter sig möbleras så lätt. Men jag fick tipset att inte kolla in i väggen utan ställa det lite på tvärsen och några flyttar senare har jag hittat en okej lösning tror jag (det kan också bli så att jag säljer det här och köper ett mindre på blocket).

Idag fick jag också ett ryck och satte upp en bokhylla, en ljusslinga och möblerade om lite till. Så, här är kapitel två i Projekt Hemmakontor; med före- och efterbilder såklart!

hemmakontor-1
Såhär såg det ut när jag klev in i kontoret innan julprojektet drog igång.


hemmakontor vy 4
Och här är samma vy efter etapp 2! Visst är det lite mer inbjudande att stiga på?

hemmakontor-2
Såhär såg det från mittemot dörren.

Hemmakontor vy 1
Och så här ser det ut just precis nu!

hemmakontor-3
Vy nummer tre: before…


hemmakontor vy 2
…and after.

 

Hemmakontor arbetsplats

Arbetsplatsen har blivit lite mysigare; nu ser jag ut genom båda fönstren och har en härlig ljusslinga bredvid mig. Skrivaren fick hoppa upp och pryda fönsterbänken, för den var helt hopplös att ha på golvet. Eftersom den bara behagar skriva ut ett papper åt gången så ska den bytas ut mot en smidigare variant inom kort och efterträdaren ska nog få en hylla eller nåt att stå på.

Hemmakontor detalj
Mysigare! Ljusslingan kostade 99 spänn på Ö&B = kap!

Hemmakontor utsikt
Utsikt från där jag står just nu. I bakgrunden syns arbetsmaterialet. När jag blir trött kan jag sätta mig i fåtöljen och chilla 🙂

hemmakontor fönster
Jag hittade en fin tidskriftssamlare också, 99 kronor för den också!

hemmakontor bokhylla
Äntligen kom min gamla stringhylla upp också! Den fyndade jag för 20 kronor på ett loppis i Värmland för ungefär 15 år sen. Komplett med hästklistermärke på undersidan, så jag tänker att den suttit i ett barnrum på 60-talet nån gång.

hemmakontor särnahäst
En av mina nyaste och käraste ägodelar, Särnahästen, har självklart fått en hedersplats. Den är så vacker! Ärter-burken gillar jag också så mycket, dels för att den är efter mamma (som samlade på gamla burkar), dels för att den är vacker i all sin slitenhet. Jag har den inte till att förvara ärter dock, nu innehåller den värmeljus och tändstickor istället.

Summa summarum har jag inte köpt så mycket nytt; bara ljusslingarn och trälådan. Istället har jag flyttat om, tagit bort och satt upp. Jag är inte klar, jag vill få in en matta och upp med fler grejer på väggarna (bl.a. någon större bokhylla eller ett vitrinskåp) och så gardiner då.

Hoppas ni hänger med till fas tre i det här rafflande projektet…! [:]

[:sv]Bitande vacker vinterpromenad[:]

[:sv]Efter sedvanlig långfrukost, skrivjobb och ett långt härligt snack med den här energikällan så stoppade jag in ett minneskort i kameran och gick ut för att fylla det med vinterminnen. Kylan ger ett speciellt ljus och det var bitande vackert ute idag. Soligt men långtifrån varmt!

Jag pälsade på mig ordentligt med underställ och allt, men det är så lustigt när det är så kallt som idag – även om man inte fryser så blir exponerade kroppsdelar verkligen drabbade ändå. När jag kom hem kände jag knappt min näsa och mina kinder, fast jag inte hade frusit ett smack. Konstigt det där.

Nåja. Såhär kan en vinterfredag i Norrköping se ut. Ska försöka minnas det när allt är brunt och lerigt igen 🙂 

vinterpromenad
”It’s smoking cold” var det första som slog mig när jag steg utanför porten…

vinterpromenadEn av mina favoritstigar, vacker året runt!

vinterpromenad
Vass vinterskrud

birdie
Spot the bird!

Birds
Japp, I have this thing with birds…

Birds-lake

lakeside

vinterpromenad femöresbron
Det gamla ”tullhuset” vid Femöresbron. Förr i tiden kostade det 5 öre att gå över den här bron och slantarna fick man lämna över till mannen i den lilla röda stugan.

damm
Motala ström från en annan bro. Dånet från de forsande dammluckorna är faktiskt terapeutiskt. Industrilandskapen är mitt absoluta favoritområde i Norrköping.[:]

[:sv]En dag på hemmakontoret[:]

[:sv]Hej från hemmakontoret (som möblerats om en aning, tack vare era grymma tips, men som inte är klart ännu)!

Här i fabriken är det full fart med digitalt innehållsskapande till min kund. Har just intervjuat en medarbetare med en spännande resa i karriär och livet och är bara så grymt tacksam för mitt jobb. Tänk att på arbetstid få ta del av andras historier och ha intressanta samtal – det är ju det jag gillar allra mest faktiskt.

Dagarna här i Norrköping skiljer sig rätt mycket från dagarna i Stockholm och i mitt tidigare jobbliv. Ungefär såhär kan en dag på hemmakontoret se ut:

Jag går upp i lugn och ro runt 7:30 ungefär, äter frukost och läser ikapp* på bloggar, nyheter och sociala medier. Jag brygger ungefär 6 koppar kaffe (vi har termosmodellen från Moccamaster, så det räcker hela dagen!) och tar den första koppen med mig in på kontoret (jag lyckas alltid bara dricka halva koppen innan det blir kallt, så därav 6 koppar – blir väl 3 totalt…).

Sen jobbar jag ett tag innan jag tar mig ut på en långpromenad eller ett ärende ner på stan. Som hemmajobbare tycker jag det är viktigt att variera dagen och ta längre pauser utanför lägenheten. Dagar när jag inte kommer ut blir jag lite tokig av, det känns liksom ofriskt att inte ha lämnat de fyra väggarna på en hel dag.
Just idag är det så kallt att jag dragit mig lite för att gå ut, men det blir en sväng nu på eftermiddagen ändå.

Efter min lilla break jobbar jag lite till, antingen med bloggen, foton eller med kunduppdrag beroende på vad som behövs göras just då. Det händer att det blir en siesta också – det bästa med jobba hemifrån!

Runt halv fem försöker jag avsluta jobbdagen, när Eric och ibland Linnea kommer hem och då blir det hela den vanliga konkarongen med matlagning och annat vi hittar på.

Den stora skillnaden på att jobba hemma eller jobba i Stockholm (vilket jag inte gör sedan årsskiftet) är den sociala kontakten. Där har jag kollegor eller coffice-jobbar med kompisar eller lunchar/efter-jobbet-hänger med de som kan. Här hemma blir det inte många ord sagda på en dag som kontrast till de intensiva Stockholmsdagarna. Båda varianterna har sina fördelar, jag gillar ju att vara själv, men att aldrig träffa någon och få ny inspiration och energi skulle jag inte klara.

För att ersätta de där sociala bitarna jag fick med Stockholmsdygnen så kommer jag nu att gå på Coffice här i Norrköping nån dag eller två per vecka. Jag tänkte börja i morgon, eftersom de alltid har fredagsfrukost där och det är väl ett ypperligt sätt att få heja lite på nya ”kollegor” tänker jag. Ni får hänga med i morrn!

Vad uppskattar du mest med att jobba hemma respektive på kontor? 

Coffice Kaffeverket
Från onsdagens Coffice på Kaffeverket

 

*eh, det går ju inte att komma ikapp riktigt, men ni fattar :)[:]