[:sv]Det blev en solnedgång i Nordomsjön[:]

[:sv]Det blev en solnedgång i Nordomsjön[:]

[:sv]Det blev en solnedgång i Nordomsjön ikväll, trots att det snöat från ett tjockt molntäcke hela dagen. Jag satt i köket och hade just ätit middag, när jag tittade ut och såg att solen hittat en liten lucka att kika fram i och jag bestämde mig för att ta chansen. Jag stängde locket på datorn, flög in i ytterkläderna och högg med mig kameraväska och stativ.

Jag tänkte att om jag går ut på sjön så får jag nog en ostörd och vacker vy över en eventuell solnedgång. Friheten i att gå ut på en stor sjö är något jag upptäckt på riktigt i år. På Åresjön, Ågelsjön och nu Särnsjön. Det är något speciellt med det; vidderna, att det inte finns bestämda vägar, att jag ser så långt. En riktigt terapisession.

Jag gick (försiktigt) in under gångbron, som förutom att den är stängd pga rasrisk också hänger över ett strömt parti där isen försvagas först. På andra sidan fick jag en fri vy över Österdalälven (Särnsjön är egentligen bara en bredare del av Österdaläven) uppåt mot solnedgången.

Jag stod där och var så jäkla lycklig. Dels över det vackra skådespelet framför mig, dels över att jag har möjligheten att vara här och att jag bara kunde springa ut ur huset för att några minuter senare stå mitt i allt det vackra. Jag kan inte beskriva det riktigt, men precis hela jag var bara där och då och helt igenom lycklig.

När solen hade gått ner och lämnat efter sig en makalös show av lila, blå och rosa toner, vände jag hemåt igen och satte mig vid vedspisen i köket och bara njöt en stund. Jag älskar verkligen att ha det så här. Jag känner mig rikast i hela världen just precis nu.

[insert]Solnedgång i Nordomsjön[/insert]

[insert]solnedgang-sarna-katta[/insert]

[insert]sunset Nordomsjön[/insert]

[insert]sunset-north-of-the-lake[/insert][:]

[:sv]Det enkla livet[:]

[:sv]Det enkla livet[:]

[:sv]I morse när jag vaknade upp hade pappa hade gjort upp eld i vedspisen och känslan när jag klev in i det varma gamla köket, hörde sprakandet från elden och började ordna med kokkaffe på spisen, ja det var totalt välbefinnande i hela kroppen. Jag trivs så bra här, jag blir sådär lugnt lycklig i själen av det enkla livet.

Nu har pappa åkt och jag har jobbat lite här i köket. Vid lunch packade jag ner en termos, en macka och gav mig ut på en promenad. Jag gick runtom i skogen häromkring och nu blir det nog en sväng över till byn. Jag lämnar skotern idag och passa på att röra kroppen i stället. Nu är det ju ljust mycket längre än när jag var här sist och långpromenader hinns med lite bättre trots att jag jobbar också.

Det är rätt lite snö här efter några dagars tö och regn, så det är inte lönt att ge sig ut med skoter i skogen när jag är ensam – jag vill inte köra fast nånstans och tvingas lämna den, så skotern får ta små turer på sjön i stället.

När mår du som bäst? Vad ger dig det där lugnet i kroppen? 

[insert]kokkaffe-brasa [/insert]

 [:]

[:sv]Njupeskär på vintern – naturlig iskonst[:]

[:sv]Njupeskär på vintern – naturlig iskonst[:]

[:sv]Det var några år sedan jag upplevde Njupeskär på vintern och jag bestämde mig redan i höstas att jag skulle göra det i år. Det är mäktigt att se Sveriges högsta vattenfall (93m fallhöjd) helt genomfruset. Jag brukar leka med tanken att åka rutschkana nerför, men den tanken försvinner rätt snabbt när man står framför det. Fast nu var det ju ungefär 10 meter snö just i botten av fallet, så man kanske hade landat riktigt mjukt.

Igår var det dags – vi packade ryggan och gav oss iväg på en blåsig och rätt så grå tur till Njupeskär, men när man väl är där spelar det ingen roll – Fulufjället är vackert i alla väder. Till Njupeskär kommer man genom att ta sig till Fulufjällets nationalpark. Vid ”basstationen”, som är en bra startpunkt både för Njupeskärsturer och längre vandringsturer på fjället, finns en servering (kolla öppettider), toaletter och Naturum med intressanta utställningar om djur & natur och värt en titt i sig för den otroligt vackra byggnaden.

[insert]Njupeskär på vintern - Fulufjällets Nationalpark [/insert]
Välkomna till Fulufjällets Nationalpark!

Innan vi kom dit var jag lite orolig att ispelaren skulle ha rasat redan – det har ju varit både plusgrader och regn här – men det var ingen fara. Fallet är genomfruset, men med lite mer töväder så faller snart 100 meter is rakt ner i backen. Det vore riktigt mäktigt att se för övrigt, måste nog upp på min bucket list…

Vi gick den vanliga turen, som går över en myr, in i en sagoskog och sen lagom brant uppåt en bit. Vid stigens högsta punkt ungefär kommer man till en härlig rastplats nära trappan ner till fallet. Där finns eldstad ute med en vacker vy över fallet och en mysig värmestuga där elden var igång i kaminen, så vi passade på att njuta av vår matsäck därinne. Tappra Linnea var både trött & lite frusen, så det var lagom.

Vi har faktiskt har en super 8-film från en fika i samma stuga när jag var två år gammal. Hela tjocka släkten var med på en tur till Njupeskär, när vi var hemma på semester från Saudiarabien, där vi bodde i 2,5 år när jag var liten. Den här gången var vi bara tre i stugan, men det var lika mysigt det.

[insert]Varmestuga[/insert] Den mysiga värmestugan

[insert]Varmestuga-Njupeskar [/insert]
Ungefär den här vyn finns med i super8-filmen. Utanför fönstret ser man Njupeskär på håll, tänk att ha den fikautsikten lite oftare!

[insert]Skithuspoesi [/insert]
Pappa skriver vad han själv kallar ”skithuspoesi” i gästboken. Men det blev ett fint litet poem om Njupeskärs resa från södra halvklotet (där låg det när vattnet började erodera berget, för svindlande 900 miljoner år sedan).

Till slut kom vi fram till fallet, som ligger ungefär halvvägs på den totala turen på runt 5 kilometer. Från där Eric står på bilden är det ca 50-70 meter fram till fallet, men vi gick inte ända fram nu eftersom det var runt 10 meter djupsnö längst fram. Men det är många som isklättrar på fallet vintertid, något jag gärna skulle prova (med proffsguide…)

[insert]Njupeskär på vintern[/insert] Att känna sig liten på det bra sättet

[insert]Njupeskär på vintern[/insert] Alla bilder från fallet och efter blev lite disiga – det blåste regnspik på tvären och mitt linsskydd ligger i en jackficka i Norrköping. Men det var vackert i alla fall och ungefär såhär såg det ju ut även med det mänskliga ögat…  

Jag blir alltid lika hänförd när jag står framför Njupeskärsfallet, trots att jag varit där så många gånger. Om du är i Norra Dalarna (kanske på väg till/från Idre Fjäll?) så är det verkligen värt en avstickare. Njupeskär på sommaren bjuder på dånande vattenmassor, Njupeskär på vintern på en mäktig och helt naturlig iskonst. Du kan ju dessutom passa på att beskåda världens äldsta träd alldeles i närheten av värmestugan!

Turen runt var ungefär 7000 steg – så det är en bra tur i lagom kuperat område, som barn klarar också.

Hur spenderade du påskdagen? Lugnt och skönt hemma, ute på äventyr eller på resande fot? [:]

[:sv]Påskkort från Särna – en himla bra långfredag[:]

[:sv]Påskkort från Särna – en himla bra långfredag[:]

[:sv]Här kommer ett något försenat påskkort från Särna – det har varit fullt upp sedan vi kom och det här är första gången jag ens hinner sätta mig vid datorn. Som det ska vara alltså!

Syrran & co kom upp i fredags och har just dragit vidare upp till Idre för lite skidsemester, så plötsligt är huset sådär tyst igen. Igår var vi 6 vuxna och 6 barn i det här lilla 40-talshuset med ett underdimensionerat kök och precis ingen plats att ha grejer på. Men det gick! Alldeles utmärkt dessutom! Tänker att vi verkligen skulle kunna bo trängre än vi gör idag. Här växte ju pappa upp med mor & far och 4 syskon, och det gick ju det också.

I fredags åkte jag, pappa, Eric & Linnea ut på en skogs- och fisketur innan resten av gänget kom. Vi åkte till vår nya favoritplats, där vi (pappa) gjort i ordning en eldplats som ligger perfekt för fiske och korvgrillning. Vi var här i höstas också, då såg det lite annorlunda ut.

Det blev min premiärtur med nya skotern och det var riktigt kul att få köra igen, jag har verkligen längtat! Det är ovanligt lite nö här (som överallt annars) men det går fortfarande att åka längs skoterlederna och på sjön är isen metertjock där det inte är strömt. Jag kommer ju få åka lite skoter här de dagarna jag är solo, eftersom jag inte har någon bil. Och så får jag gå också såklart. Finfint det också!

Efter lite korvgrillning, pimpelfiske och fågelskådning (ett gäng sångsvanar kom och dansade och sjöng för oss) med Städjan som vacker backdrop, vände vi hemåt igen och välkomnade resten av högen.

En helt perfekt långfredag i min bok.

[insert]skotern [/insert] Nya skotern – får 5 tummar upp av mig!

[insert]pappa-borr [/insert] Jäkligt bra armträning faktiskt

[insert]vedsag [/insert] Klassiska könsroller…hmm…men jag fotade ju.

[insert]skogsbrasa-pask [/insert] Gruppfoto med rökmaskin

[insert]Påskkort från Särna[/insert] På rätt plats i rätt tid![:]

[:sv]Housewife issues och resfeber[:]

[:sv]Det var längesen jag var så jäkla hemmadriftig som jag varit idag. Utöver att göra klart en radda jobbgrejer så har jag påskhandlat, bakat, gjort ett kilo köttbullar (julköttbullar är ungefär som julmust – de funkar på påsken också) och nu ska jag göra en proffsig hemmafärgning av håret. Jag har till och med packat det mesta inför nästan två veckor i norra Dalarna. Och allt detta med en krasslig bonustjej hemma, som en sån där super mom. Inte likt mitt nya, nedstressade jag.

Jag tror att det kan vara en Bryssel-effekt. Jag blir extra hemmakär och tacksam över det lilla när sånt händer. Längtar inte ut i världen, tvärtom. Att stå och baka till en famljehelg känns fantastiskt lyxigt.

I övrigt går jag mest och längtar. Imorgon åker vi norrut. För mig väntar nästan två veckor däruppe och jag tänker njuta av varenda sekund. Hoppas på Särna i sitt vårvinteresse och tänker skidturer på sjön, skoteråkning, morgonbrasa med kokkaffe, framtidsjobb, skogsturer och annat mysigt. Det ser ut att bli rätt mulet, men jag tror det blir kanon ändå.

Enda kruxet – jag kommer inte ha någon bil när jag är där själv. Måste lösa det, för en del äventyr jag tänkt blir lite för tidskrävande om de ska göras helt och hållet till fots, tyvärr. I värsta fall blir det några lugna dagar med apostlahästarnas räckvidd och det är ju inte fy skam ändå när en bor vid en sjö mitt i skogen. Häng gärna med på Snapchat – lär bli en del snaps därifrån! Sök på kattsthlm så hittar ni mig. 

Sa jag att jag längtar? 

[insert]laduprojekt_lada-baksida [/insert] Ska kolla in vår lada och planera jobbet där…

[insert] 0F9A4116[/insert] Minst ett besök hit lär det bli också. Hoppas det fortfarande är lite fruset.

[insert]Ögån_1[/insert] En hel del sånt här ska det också bli.[:]