Tillbakablick på veckan som gick – vecka fyra 2017

Tillbakablick på veckan som gick – vecka fyra 2017

Den fjärde veckan på året sjunger på sin sista vers och jag pysslade med lite av varje, lite här och var.

Veckans platser

Jag började min vecka i Norrköping – ensam hemma eftersom resten av hushållet var på Teneriffa. I mitten av veckan åkte jag till Stockholm för att jobba, träffa vänner och gå igenom praktiska detaljer kring ett eventuellt införskaffande av en ny kompis. I slutet av veckan var det klart och jag vände tillbaks till Norrköping, där jag varit i helgen.

Veckans digitala nomadliv

Den här veckan har det blivit både coffice och hoffice lite överallt faktiskt. Jag har hjälpt pappa med vad han kallar ”mördande tråkig admingöra” (jag håller med), med min barndomstomt och sjö utanför fönstret. Jag har byggt webb med Annie under ett lagom distraherat caféjobb, där också min bästis & barndomsvän Sara anslöt. Kul när två fina vänner äntligen får träffa varandra! Jag hann också med ett härligt fredags-hoffice med säljjobb hos syrran, innan jag for hem till fredagsmys på egen hand i Norrköping.

Jag gillar verkligen att flytta runt mitt kontor och kombinera kompisträffar med kompisjobb. Som en ambullerande workation.

[insert]vecka-fyra-3 [/insert]

Veckans görande

Veckans största grej var en investering i framtida nomadliv. Efter inre överläggningar och yttre diskussioner så slog jag till på en ny (fast begagnad), delvis eldriven äventyrskompis. I fredags kunde jag åka hem i min Volvo V60 hybrid, som jag numera leasar. Än så länge har min äventyrskompis inte fått något namn (bilar måste ju ha namn!), men jag lurar på det. Något förslag kanske?

[insert]vecka-fyra-2 [/insert]

[insert]vecka-fyra-1 [/insert] Hade jag valt helt fritt hade den varit svart, men jag tycker den här är riktigt fin oxå!

Den går 5 mil på el, vilket gör att jag kan göra alla korta stadsresor och ärenden (när den drar som mest) utsläppsfritt och växla på långkörningar, med hybridläget.

Jag har tänkt mycket på det här med att ha bil eller ej – miljön är ju en av mina största oroskällor just nu. Men jag kan konstatera att jag verkligen haft behov av en egen bil det senaste året – har hyrt bil (inte jättebilligt kan jag meddela) typ 5 gånger för att åka till Särna och jobba.

Som jag tänkt framåt så kommer det bli många fler turer dit och norrut, så då valde jag det mest miljövänliga, som jag ändå kan ta mig fram med vintertid däruppe (denna har fyrhjulsdrift vid behov). Dessutom känns den trygg att köra med längs vilttäta skogsvägar. Jag kommer skriva ett eget inlägg om det här med bilen som en viktig del i min life design.

Veckans känsla

Veckan har dominerats av en känsla, som jag nog delar med de flesta sunt förnuftiga människor just nu. Känslan av att demokrati och trygghet som vi tagit för givet är under hård prövning. ”Alternativa fakta” är ett uttryck som ger mig riktigt kalla kårar.  Redan för några år sedan tänkte jag att mänskligheten nog inte kan hantera allt som följer med global och viral direktkommunikation. Och nu ser vi hur lätt det är att komma undan med rena lögner. Att sprida desinformation och propaganda. Att USA:s nya president på bara en vecka backat bandet i vansinnig fart.

MEN – jag känner också hopp. För oj vad det motdemonstreras och organiseras nu. Enormt många människor som vägrar släppa på demokrati, jämlikhet och öppenhet samlar sig. Jag håller på att fundera på vad jag kan göra.

[insert]womens-march [/insert] Bildkälla

Blogginlägg som berörde mig i veckan

Bara dra på. Bara stanna inte. Underbara Clara skriver så fint och avskalat om den strävsamma delen av att vara människa. Strävsamhet är något som berör mig mycket av någon anledning. Det är verkligen något jag beundrar, både hos speficika personer och i människans natur i stort. Det är så rörande på något vis, hur vi strävar på.

Vecka åtta plus sex. Elna träffade jag i Åre – vi delade sovkupé och överlevde tropiskt klimat och istid tillsammans i den svårtempererade vagnen. I det här inlägget berättar hon om det härliga och sköra i att vänta barn och berätta det tidigt. Tycker hon skriver så fint om att inte bara dela det glada, utan också det svåra. Håller tummar & tår för dem!

Det som ger mig energi och är viktigt. Emilia träffade jag också i Åre och jag gillar verkligen hennes blogg. Bilderna, texterna, kreativiteten. Det här inlägget handlade om något så viktigt (och faktiskt rätt enkelt, när en bara kommer på det) som att fundera igenom vad som får en att må bra. Och vad som kanske behöver ge vika för det.

[insert]vecka-fyra-1-2 [/insert] Inte mycket att fundera på – mer sånt här för min del 

Hur har din vecka varit? 

Så träffades vi igen, Tännforsen och jag

Så träffades vi igen, Tännforsen och jag

Sista helgen innan jul så lade jag julstressen åt sidan och åkte upp till Åre. Då var det inte konferens på agendan, utan en härlig helg rätt med lite jobb och ganska obokade dagar i övrigt. Vi skulle göra det som föll oss in helt enkelt.

Jag delade rum med Katrin och det innebär att ha en livsnjutande lokalguide vid sin sida. Inte kattskit alls faktiskt! Medan Sara planerade fotosessions med sin bror så for jag och Katrin i det blå äventyrsåket* till Tännforsen. Jag var ju där med Sara sist och då var Sveriges största fall klädd i en rejäl isdräkt. Den här gången var det inte fullt så mycket is, men väldigt vintrigt och vacker ändå.

På vägen till Tännforsen passade vi på att kolla hur bygget av Katrins nya lägenhet tog sig. Snart flyttar hon dit, och jag är lite lagom avis faktiskt!

[insert]tannforsen-1 [/insert]

På vintern så är det nedstängt vid Tännforsen och alla besök till fallet sker på egen risk. Det kan vara lite klurigt att ta sig både ner och upp för trappor och stigar till de bästa vyerna, men om du har bra skor eller broddar så går det bra. Vi hängde i räckena och det funkade det också.

Det finns flera olika platser att fota fallet från och förslagvis tar man dem i fallande ordning (pardon the pun). Högst upp får man en fin vy över fallet ovanifrån.

[insert]Tännforsen uppifrån [/insert] Åre alltså. Vilka vyer du bjuder på!

En liten promenad ner breder den här mäktiga utsikten ut sig

[insert]tannforsen-2[/insert]

[insert]tannforsen-3 [/insert]

Ytterligare lite längre ner kan du njuta av hela det mäktiga fallet precis vid foten av det – det är verkligen en upplevelse!

[insert]tannforsen-5 [/insert] Katrin i njutartagen

[insert]Tännforsen nedifrån [/insert] Hur vackert?

[insert]tannforsen-4 [/insert] Naturlig iskonst.

[insert]tannforsen-6 [/insert] Jag passade såklart också på att få en bild till bloggen… Sist kunde jag och Sara stå på isklumpen framför mig på bilden, men så pass hade inte snö- och isstigarna lagt sig ännu.

Fortsätter du ännu längre ner så har du en riktigt fin plats att njuta av både fallet och fjällvyer från. Vänder du blicken åt andra hållet finns nämligen också en riktigt vacker utsikt över fjäll och skog.

[insert]tannforsen-8[/insert]

Vi vände hemåt just som solen gick ner och kunde njuta av rosa himmel och frostklädda träd. Svårslagna ingredienser för en dag i livet, eller hur?

[insert]tannforsen-1-3 [/insert]

 

*Katrins blå lilla busbil. En finfin äventyrskamrat!

Visit Scandinavia – i år vill jag upptäcka Norden

Visit Scandinavia – i år vill jag upptäcka Norden

Jag har en stående travel bucket list, som fortfarande är högaktuell – jag vill besöka varenda plats på den fortfarande. Ibland känner jag mig nästan sorgsen över att det finns så många vackra platser i den här världen som jag inte kommer hinna se och uppleva.

Men…Jag är samtidigt lycklig över att jag med bara några dagars resande och helt passlöst kan besöka fler vackra platser än jag kan räkna till. Det finns så många vyer i Sverige och våra grannländer som jag har kvar att uppleva och förtrollas av!

Just nu är platserna nedanför högt upp i mina planer för det kommande året. Det får bli on a budget men upplevelsen sitter ju nästan alltid i det enkla. Tänk att vänner, natur och vyer är gratis – fast det är det bästa som finns!

Lofoten

Håller i detta nu på att kika på resor dit. Har drömt om Lofoten länge och att följa insta-fotografer som Stian ( som arrangerar fotoresor där) och Juusohd, en favvofotograf som varit där för första gången precis nu, dämpar inte direkt suget.

[insert]Lofoten [/insert] Bild lånad härifrån

Sarek

Alltså surfa in här och försök påstå att du inte blir sugen. Oändlig, vacker vildmark som prövar dina gränser. Kan inte tänka mig något vackrare.

[insert]Sarek [/insert] bild härifrån

Helags

Ja, jag vet. Jag var där i höstas. Men vi kom ju aldrig till toppen och det var så makalöst vackert att jag bara måste tillbaks och uppleva Helags i flera årstider. Gärna i samma sällskap.

[insert]vandra i helags [/insert]

Varberg

Otippat i det här sällskapet kanske… Inte ett fjäll så långt ögat kan nå ju. Men hav däremot. Och möjligheten att testa kitesurfing. Det vill jag nämligen göra i sommar, inspirerad av Emmi, som jag äntligen fick träffa i Åre.

[insert]kitesurfing [/insert] Lånad från Explorista

Jag vet att det här bara är några av pärlorna som Sverige och grannländerna har att erbjuda, men om du saknar något riktigt bra här –  hjälp mig! Vad måste jag lägga till på listan?

Tillbakablick på veckan som gick: vecka tre 2017

Tillbakablick på veckan som gick: vecka tre 2017

Många av mina favoritbloggar gör varje vecka en tillbakablick och det är något jag verkligen tycker om att läsa. Dessutom tycker jag också att det är himla bra att kika bakåt och reflektera, så därför tänkte jag också prova på det här konceptet. Vi börjar med vecka nummer tre!

Veckans sysselsättning

Veckan som gick handlade mycket om att landa. Dels efter den osannolikt inspirerande helgen i Åre (jag har fortfarande inte lyckats plita ner allt i begripligt format), dels i lite nya omständigheter. Bearbetning, reflektion och planering framåt på samma gång verkar vara januaris tema.

[insert] workation-middag [/insert]

Jag var hemma i Norrköping i början på veckan och sen åkte jag till Stockholm, för att jobba, fira gudbarn och syskonbarn. För att dämpa abstinensen efter skog & fjäll så tog jag mig ut på Järvafältet några gånger, i fint ljus och nästan fritt från trafikljud.

[insert] charlie[/insert] En nybliven 6-åring/karibisk pirat.

[insert] dolly-11[/insert] Obligatoriskt tårtfoto

[insert] dolly-11-ar [/insert] En himla fin & glad 11-åring!

Veckan avslutas också i Stockholm, med bildiskussioner, jobb och vegetariska biffar. Om allt går enligt plan så kan jag presentera en ny äventyrskompis i nästa veckosummering.

Vad jag tänkte på

Praktiska bestyr, lite oro och planering för privat- och företagsekonomi och relationer har präglat veckan. Typiskt mellanmjölk och realism, blandat med nostalgi bakåt och bestyr framåt.

Veckans känsla

Mellan framtidsoro, ledsenhet och ekonomifrågor har ändå en stark känsla av inspiration och glädje över helgen jag fick uppleva förra veckan lagt sig över allt. Den power som uppstår när människor brinner för något och hjälper varandra. Om det så är workation med influencers eller marscher för mänskligt värde.

[insert] new-dawn [/insert]

Blogginlägg jag inspirerats av

  • Nevnarien-Elins härliga vlogg från vår workation var ju såklart härlig att se eftersom jag fick återuppleva en härlig helg, men jag blev också så otroligt sugen på att filma och vlogga mer själv. Återstår att lösa hur jag ska greja både foto och film vid samma tillfälle – jag blir ofta så splittrad av det. Men det är väl bara att träna antar jag!
  • Det här inlägget av Angeliqa, som också handlar om vår workation, fast också om att jobba som egen, följa känslan, om inspiration och storheten i att möta likasinnade och skratta på jobbet. Såhär skriver hon bland annat: ”Appropå intentioner. Efter den här veckan har jag fått bekräftat det som jag kännt i maggropen en lång tid. Att jobb ska inte handla om att knyckla ihop sig, sträcka ut sig. Det ska handla om att skratta käkarna ur led, det ska vara rakt, öppet och hjärtligt och ur den där stormen kommer Flow – det där när ett plus ett inte är två utan fem. Så ska arbete vara, så ska jobbrelationer vara. Då är allt så som det är menat att vara. För ur det enkla kommer det storslagna. På jobbet så som på fjället. Amen.”
  • Och så sånt jag alltid älskar att läsa om; de små, stora vardagsupplevelserna. Här i ett inlägg av Katrin, som tillsammans med Sara verkligen fått mig medveten om hur enkelt det är att få in äventyret i vardagen och att äventyr inte alls måste handla om adrenalin och puls.

[insert] skogsbrand-katta [/insert] Ett annat litet vardagsäventyr jag minns!

 

 

 

Lunchrast på Järvafältet – a walk down memory lane

Lunchrast på Järvafältet – a walk down memory lane

Jag fortsätter åka fram och tillbaks i landet. Just nu är jag hos pappa i Stockholm några dagar, för att jobba och  planera lite framtid. I dag jobbar jag och syrran på pappas kontor vid Fridhemsplan. Värsta familjeföretaget ju.

I helgen hänger jag kvar i mitt gamla barndomshem, jag ska hem till Lisa, som jag lärde känna just här för sisådär 31 år sedan. och som har flyttat tillbaks till våra hoods. Jag planerar att springa på Järva, planera bloggen framåt (så mycket uppslag efter helgen i Åre!) och så ska jag fira ett stycke gudson och ett stycke systerdotter.

Igår jobbade jag hemma hos pappa. Det är väldigt lugnt och trivsamt där och min stora lekplats från jag var liten, Järvafältet, ligger bokstavligen utanför pappas tomt. Jag tog en lång lunchpromenad  där och mindes gamla skolorienteringar, otaliga kompispromenader, en tragisk olycka på en klassövernattning, alla kaniner vi haft som rymde hit och kom tillbaks på smällen. En häxblandning i en ketchupflaska har jag också hunnit med att tvinga i mig och kasta upp i dessa skogar, haha.

Det är något fint med att ha så många minnen sparade på en plats – precis som Särna. Här bodde jag från jag var fyra tills jag var 21. Här finns de allra flesta av mina minnen av mamma. Tonårskärlekar och barnkalas.

Järvafältet är som tur är ett fortsatt stort och skyddat naturreservat, med sjöar, skog och mysiga stigar. En och annan bondgård finns här också, bland annat Bögs gård som har café och öppet för besökare. Här möter man både hästar, cyklister, joggare och skogspromenerare i en lagom frekvens.

Igår var också solen där och skapade sådär härliga solgator mellan träden. Den smältande snön och solen gjorde att det kändes som en sen aprildag snarare än en krispig januaridag, men jag gillar ju vårvinter också.

Har du någon plats där minnena hoppar fram i varje hörn? 

[insert] jarvafaltet-skogssol [/insert]

[insert] jarvafaltet-skogsvag [/insert] April?

[insert] solkatt [/insert] ”I’m gonna soak up the sun..”

[insert] solkraft [/insert] Skogen alltså. Ljuset. Puss på er.