5 fina saker jag vill börja med igen

5 fina saker jag vill börja med igen

Ibland kan jag plötsligt komma på saker, som jag liksom slutat göra utan att tänka på det. Och så inser jag att jag verkligen saknar dem. Händer det dig också ibland?

Jag brukar skriva ner dem i mobilen, sådär när jag kommit på det. Tanken är att jag ska kolla upp möjligheterna att börja igen. Vissa saker är det inte så konstigt att en slutar med, det kan ju vara sånt som en fått göra via skolan, någon arbetsplats eller på en plats man bott en period. Men med andra saker är det lite konstigt hur de bara fasas ut på nåt sätt.

Så här ser listan i min mobil ut just nu i alla fall:

  1. Börja sjunga igen. Både solo och i kör. Jag gick i musikklass i gymnasiet och upptäckte då hur sjukt kul det var att sjunga i kör. Solo har jag sjungit typ så länge jag minns, men nu gör jag liksom inte det längre. Inte ens i bilen!
  2. Träna med kompisar. När jag fortfarande bodde i Stockholm gjorde jag det väldigt ofta. Gym- eller utomhusdejt, helst följt av en frukost, fika eller middag. Så himla mysigt. Och så kommer en ju iväg också.
  3. Köpa snittblommor på fredagar. Det var längesen nu, eftersom jag flängt och farit. Egentligen kanske jag längtar efter det där hemmet att köpa snittblommor till, men jag saknar snittblommorna också. Får bli hem till pappa så länge.
  4. Bjuda hem vänner på middag. Och sitta och snacka om allt jättelänge. Det var alldeles för längesen faktiskt. Och egentligen kan jag väl kopiera texten på punkt 3 🙂
  5. Dansa loss till euforiskt bra musik. Alltså guuuud vad längesen det var. Och vad roligt det är. Det måste jag styra upp snart.

Vilka härliga vanor har du tappat bort, utan särskild anledning? 

Fina snittblommor i Elsa Billgrens bröllopsklänningshimmel.

Veckan som gått, veckan som kommer och en himla bra dag

Veckan som gått, veckan som kommer och en himla bra dag

Det finns dagar och så finns det dagar som stärker hälsan och får det att kvittra inombords. För mig har de dagarna nästan alltid vänner och/eller naturupplevelser i innehållsförteckningen.

Igår var en sån dag. En söndag som levererade ett helt spektra av braigheter, från cityfrukost, sol & nostalgi med en bästis, till skogspromenad med asgarv och livsfilosoferande med en annan bästis. 18000 steg och 10 levels upp på energikontot, minst.

Veckan som gick

Jag har mått lite sådär i förra veckan annars, kanske är det alla förändringar som tar ut sin rätt. Men jag ska också åka och ta lite prover för säkerhets skull. Jag har varit trött och varit rätt så introvert. Jag vet ju att mer utåtriktade dagar brukar ta ut sin rätt, men kanske inte så mycket ändå.

Jag har i alla fall dellevererat till en kund, sprungit, promenerat och lirat fotboll med lillbrorsan. Jag har också funderat en hel del på hur jag vill bo och verka framåt. Ni minns att jag skulle återkomma med riktningen för 2017 va? Jag var ju precis i en dagsfärsk separation då och kunde inte riktigt sätta en plan för en helt oviss framtid. Men snart tänkte jag dela med mig av mina tankar framåt.

Veckan som kommer

Det blir en rätt skön lagomvecka, med jobb, kunskapsbuffé och inspiration och till sist en väldigt spontan resa.

  • I morgon blir det nog coffice med den här damen – härligt!
  • På onsdag morgon ska jag göra och leverera ett fotojobb för ett företag. Ser fram emot det!
  • På eftermiddagen bär det av till Norrköping för lite fix med ditt och datt.
  • Mellan de olika bokade grejerna jobbar jag med pappson och mina två andra kunder.
  • På fredag är det äntligen dags för TIC – jag är orimligt peppad för det!
  • Efter det ska jag bara hem och packa en weekendbag. I allra sista stund övertalade mina ovan nämnda och nedan återgivna bästisar mig att hänga med på 2 dagar i Vilnius. Först tackade jag nej, pga att jag inte ville flyga och helst bara vill resa inom Sverige/Norden just nu. Men nu känns det kul, vi åker på söndag och kommer hem på tisdag. Det kommer bli två episka dagar känner jag på mig!

Så, det blir nog en bra vecka det här. Hur ser prognosen ut för din vecka?

Igår morse mötte jag upp Sara på St Eriksplan och promenerade bort till Pom & Flora. Där var det överfullt, så vi gick till Pascal på Odenplan istället…

Fina Sara! 

De har väldigt goda frukostar där! 

Vi tog en omväg tillbaks och nostalgitrippade framför våra gamla portar. 2006-2009 bodde jag, Sara & Lisa inom 500 meter från varandra. Det var fina år, som fortfarande gör mig glad varje gång jag kommer till Vasastan.

Sen åkte jag ”hem” till Sollentuna, jag och Lisa växte upp. Vi blev bästisar när vi var 7 år och varenda vrå här bär på minnen. Vi gick målspåret på vackra Järvafältet och hade väldigt roligt mellan varven. Så fint att vi kan hänga här igen! 

 

Med Sylexpressen till fjälls – åka vessla till Sylarna

Med Sylexpressen till fjälls – åka vessla till Sylarna

I söndags strålade solen från en blå himmel och vårvintern var verkligen i högform i Åre! Vår plan var att åka vessla till Sylarna och efter en god frukost och tillverkning av äggmackor åkte Sara & jag till fjälls. Planen för dagen var att ta oss upp till Sylarnas fjällstation, för att njuta av riktiga fjäll i solen, fika och fota. Katrin tog en lugn dag hemma, så det var jag, Sara, äggmackorna & kaffet som for iväg på morgonkvisten.

Från Åre tar det ca 40 minuter till Storulvåns fjällstation, där vi skulle hoppa på Sylexpressens vessla. Sara är lite skadad, men lät sig inte hållas från fjället för det – att åka vessla upp var ett rätt så spännande och kul sätt att ta sig upp som det skulle visa sig!

Vesslan tog lite tid på sig att komma upp pga kyla, men vi höll humöret uppe, till skillnad från våra medpassagerare. De skulle åka skidor ner och hoppade av halvvägs för att få en lite lugnare tur. Plötsligt var jag och Sara själva i vagnen och passade på att manspreada och fota loss. Vi kände oss som stjärnor i en limo där ett tag. Grymt härligt!

åka vessla till SylarnaOff we go! I början hade vi sällskap…

…sen ägde vi vagnen!

När man får manspreada på en fäll vet man att man har en bra dag. Haha.

Jag förstår faktiskt att förgasaren blev kall. Det blåste rejält därute.

Trots den något svajiga stabiliteten i uppfärden så vill jag verkligen slå ett slag för det fina familjeföretaget Sylexpressen. De var de första som körde där och är inne på sitt tjugonde år. De har fått kämpa mot STF som för några år sedan bestämde att de skulle ha all trafik och förbjöd Sylexpressen att köra, men de överklagade och fick köra igen. Känns bra att stötta de mindre, passionerade företagarna. De var så trevliga och fina oxå.

Väl uppe njöt vi av stormvindar, sol och rejäl fjällkänsla. När vi fick brain freeze av vinden gick vi in och fikade, innan vi gav oss ut igen och bara njöt av väder och vidder. Jag kan skriva ännu en fantastisk dag i Åre till böckerna, med sjukt mycket skratt och fjällterapi. Lucky, lucky me!

Livet #ftw tror jag det skulle stå om vi satte en tankebubbla på Sara här

Är lite nykär i mitt vidvinkelobjektiv faktiskt. Och troget förälskad i fjällväder. Vände mig om och den här vyn drabbade mig. Så vackert!

Sara försvann nästan i snöröken – men hennes glimmande kamerasökare avslöjade var hon fanns…

Tycker så mycket om den här bilden som Sara tog – helt enkelt för att jag ser att jag är lycklig i hela kroppen. Det är värt en hel del för en som haft perioder där det känts som att man nog aldrig kommer bli sådär helt och hållet glad igen. Men det går. Om man bara ger sig själv tid. Och möjlighet att hitta sin egen väg och vara sin egen bästa vän.

åka vessla till sylarnaEn pålitlig gammal vessla, som tog sig fram och tillbaks till sist!

På väg hemåt var vi tvungna att stanna och ta in vyerna. Och Sara fick posera med sin äventyrsbil. Nu har både Sara, Katrin och jag varsin äventyrsbil. Känns himla bra, med tanke på alla äventyr vi spånar på varje gång vi ses.

Nu är jag tillbaks i Stockholm och förvåren igen och jobbar. Jag är så glad över kontrasterna jag skapat i mitt liv. De ger mig liksom vett att uppskatta variationerna.

En dag full av liv – spontantur till Åre

En dag full av liv – spontantur till Åre

Jag och Sara bestämde rätt spontant häromdagen att att jag skulle åka norrut ”i smyg”Katrin flyttade nämligen till Åre i onsdags och vi tänkte att det vore kul att fira det med en kvällseld och andra små helgäventyr.

I fredags efter jobbet lämnade jag Stockholms rusande befolkning bakom mig och körde norrut. Strax innan kl 23 möttes jag av Åres härliga kvällsljus.

Lördagen blev en heldag – vi började med överraskningsfrukost hos Katrin, fortsatte till Östersund för att tömma det sista i hennes lägenhet där och så passade vi på att stanna på vackra platser, fika på Frejas Bakeri och så ta den sceniska vägen tillbaks. Jag fick äntligen se Andersön och så blev det iskörningspremiär för min del. Alltså köra bil på isen. Har aldrig gjort det förut och det var märkligt och väldigt kul!

På kvällen gjorde vi en eld och åt en av de godaste middagarna på länge – varma mackor i mackjärn med skogssvampsoppa till.

Som Sara brukar säga ibland; det gäller att fylla dagarna med liv, inte tvärtom. Det gjorde vi riktigt bra igår tycker jag.

Bilderna är lånade av Sara – mitt minneskort pajade precis när jag laddade över 322 bilder från dagens alla äventyr. Alla bilder var trasiga enligt min dator och nu kommer jag inte åt dem på kortet. Jag har lite oflyt med bildhantering, men jag har den här helgen säkert lagrad på min biologiska hårddisk.

Katrin och hennes nya, supermysiga hem i Åre!

Goda bullar, det finns på Frejas. Vi passade också på att köpa surdegsbröd till kvällens eldmiddag.

Sen körde vi på isen hem – så kul!

Åre by night

Nattfoto.

 

Och på eftermiddagen vilade hon – om hållbar prestation

Och på eftermiddagen vilade hon – om hållbar prestation

Med ett ryck vaknade jag till. Visste inte riktigt var jag var någonstans och det tog en stund innan min inre GPS kickade in och jag förstod att jag var i pappas hus. Och att det var eftermiddag, inte morgon. Jag hade sovit middag i 90 minuter och det var helt i sin ordning.

I förmiddags höll jag i en tre timmar lång kravinsamlings-workshop, som jag förberett mycket och lagt en hel del mental energi på innan. Jag tycker det är väldigt kul att facilitera workshops, men det kräver rätt mycket också. Det är viktigt att vara alert, följa med gruppen, läsa av dynamik och behov och snabbt kunna ändra planen om så behövs. Att hitta rätt övningar och rätt nivå på dem skulle jag säga är en konst – det ger ingen något att klistra upp post-its med självklarheter och det kräver en del att komma djupare på några få timmar.

Det är också viktigt att kunna stötta och förlösa diskussioner, väcka kreativitet och kunna hålla diskussioner inom rätt scope. Vill man ha ett bra resultat krävs en aktiv och lyhörd facilitering och bra förberedelser. En stor insättning av energi och fokus helt enkelt!

Även om jag inte leder workshops lika ofta nu som när jag jobbade på byrå så vet jag att det krävs återhämtning efteråt. Jag har vid mer än ett tillfälle lett en workshop på förmiddagen, för att sen åka direkt till en slutleverans eller uppstartsmöte på eftermiddagen. På byråtiden var det så; redan dagen efter kunde nästa projekt dra igång, en föreläsning vara inbokad eller ett projektmöte hos en stor kund förberedas.

Nu styr jag kalendern själv. Och satsar på hållbar prestation (med mycket inspiration från min kompis Annie) Och efter en workshop eller liknande som idag så planerar jag in luft efteråt. Inga fler möten eller deadlines samma dag. Gärna lugnt ensamjobb dagen efter. I morgon har jag planerat in just det – att beta av grejer fokuserat och därifrån jag vill.

När jag vaknade efter min eftermiddagslur var det något av det första jag tänkte på. Hur glad jag är att jag kan ge mig själv den där viktiga balansen mellan arbete och vila. Mellan prestation och återhämtning. Om jag någonsin har anställda eller tar en ledarroll i framtiden så ska det vara en av mina viktigaste principer, så gott som oruckbar. Jobba gärna hårt mot ett mål, ge allt –  men sen ska det banne mig vilas!

Får du den återhämtning du behöver efter en större jobbinsats? Brukar du planera för det?