För någon månad sedan fick jag en inbjudan till en annorlunda jobbhelg – en minikonferens med bloggare & frilansare, hos Sofia. Kunskapsutbyte, inspiration och pepp, i Sofias fina hem. Kanske bästa konferensen ever?

Efter en fredagkväll med röj och fix inför vår lägenhetsvisning stupade jag i säng vid 22-tiden. Tidigt på lördag morgon hoppade jag in i bilen och körde söderut. Så gott som ensam på E4:an för ovanlighets skull.

På grund av sportlov och sjuka barn och sånt så blev uppslutningen rätt mycket mindre än tänkt – jag och Sofia på lördagen och sen anslöt Emmi för fotopromenad och lunch på söndagen. Men vi ville köra ändå, vi hade en radda påbörjade samtal från den magiska helgen i Åre att gräva vidare i och vem vill avstå det?

Vid 12-tiden rullade jag upp för Sofias uppfart och möttes av ett fantastiskt hus och en riktigt god lunch. Sen började vi prata och med undantag för lite sömn så slutade vi inte förrän jag backade ut bilen 26 timmar senare. För en ensamjobbande frilansare är det guld värt att få dela tankar om jobbet, framtiden, möjligheter och livet med likasinnade.

  Fönster vid köksbänken är ett måste i mitt nästa hem

Vi pratade en hel del om bloggandet, som ju faktiskt är orsaken till att vi överhuvudtaget satt där i köket. Om att det ibland är svårt när inspirationen tryter, om hur bloggen kan utvecklas med en själv och byta spår och riktning vartefter. Om hur otroligt mycket bloggen givit oss i form av möten, vänskaper och upplevelser. Till och med riktning i livet.

Sen var det dags för en skogspromenad – med kameror givetvis! Sofia tog mig med på sin vanliga skogspromenad, genom en vacker, mossbeklädd skog, med tjärnar och mysiga stigar.

  En riktig sagoskog kom vi till.

 Vackra Sofia, framför en vacker gammal laduvägg.

 Bloggare på promenad. Själv lade jag mig i sågspån & lera. Allt för bilden!

 Vem vill inte fota en timmerhög? De är vackra i sig själva, men passar utmärkt som porträtt-backdrop också.

På kvällen käkade vi middag, idéade om vad vi ska göra/bo/jobba med framöver och bollplankade vi om allt från webshoplösningar till bloggslogans.

Prick klockan 11 i söndags kom Emmi och då blåste det snöstorm och hela världen hade blivit vit. Jag som hade packat för vår eftersom jag skulle söderut! Vi gick ut på en fotopromenad – allt såg ju helt annorlunda ut från dagen innan. Det var så mysigt att gå med två nyfunna vänner och prata om allt möjligt.

Både Emmi och Sofia har hunnit med så himla mycket och det var kul att höra om deras resor, jobb och erfarenheter. Det är också skönt att hänga med såna som förstår precis när man kastar sig ner på knä mitt i en mening och börjar fota en bäck. Haha.

 Det var lätt snöstorm när vi gav oss av. Tur att det är mysigt med väder.

 De avverkade träden fick agera porträttbakgrund igen.

  Ett vackert övergivet hus, som jag hoppas någon tar sig an och ger lite kärlek. Så fint.

  Emmi! Just hemkommen från långresa – nästan så jag blir sugen på att dra iväg igen. Det är ju ändå tio år sedan jag gjorde min sväng runt jorden.

 Blogglunch.

 

Vi kunde konstatera att vi alla tre är i ett läge där ”allt är möjligt”. Det är liksom öppet och nya vägar ska beslutas om. Det var skönt att få dryfta idéer med några som är i samma läge. Det är liksom både häftigt och lätt ödmjukande att fundera på vilka möjligheter man ska utforska. Ett redigt lyxproblem.

Efter en god lunch var det dags att packa ihop och åka hemåt igen. Trött, men väldigt påfylld med sån där bubblande energi. Möten och möjligheter alltså. Det är ju det – och såklart kontrasterna de ljuva – som livet handlar om. Jag vill aldrig vara utan dem!