Search

Ett steg närmare hem

För vilken gång i ordningen är jag osäker på, men det är byggvecka igen här på gården och det är full fart precis som alltid. Vi har verkligen världens bästa team av byggare här, ledda av Tom som pappa jobbat med i alla sina projekt i mer än tio år – och det är inte svårt att förstå varför. Hittar man ett sånt här gäng grymma, effektiva hantverkare med en otrolig arbetsmoral, ja då släpper man dem inte.

Än så länge har vi inte börjat med bygget av nästa lada – vi ska få klart med bygglov och annat, men det stora och kanske jobbigaste steget är klart efter den här veckan. Nämligen den stora rensningen inför att vi ska riva och bygga. På bilden nedanför syns en del (!) av allt som gömde sig inne i Gammelstugan och i förrådet (de rum som är under det gamla taket).

Vi måste ju tömma de delarna som ska bli mitt nya hem, vilket gör att vi plötsligt har otroligt lite förrådsyta mot tidigare. Vi har fått göra en rätt så tuff gallring bland alla gamla saker och halvgamla prylar (som man kan undra varför de sparats alls). Jag har hittat så många fina, gedigna möbler som jag vill renovera och ha i mitt nya hem, men oj vad vi slängt saker också. Sex stora släp har gått till tippen och ett eller två till är redo.

Vi har sparat alla gamla möbler i bra skick och mest har vi slängt sånt som gamla madrasser, lådor med mögliga böcker och gamla halvtrasiga plastprylar. En del av de riktigt gamla verktygen (100-150 år gamla) har vi också slängt, helt enkelt för att det fanns ungefär fem av varje sort.
En sak som återigen slagit mig under det här arbetet är hur otroligt mycket energi det suger att ha många saker. I slutet av dag två, när vi lyckats få in all bråte välsorterat och med space kvar i stallet (!), så var jag så trött på alla typer av prylar. Ville bara kasta allt och vara helt fri från allt vad prylar kräver; koll, tid, struktur, yta och omvårdnad.

Det är faktiskt andra gången vi gör en sådan genomröjning, innan vi alls hade börjat bygga om första ladan så gjorde vi också ett sånt jobb i två andra förråd. En hel vecka tog det då.

Såhär blev det i alla fall efteråt – varsågoda, en kik in i mitt framtida hem 🙂 Det här vackra timrade rummet (som är en del av de allra äldsta byggnaderna på gården) kan vi som tur är spara. Det har inte ruttnat eller fuktskadats, det behöver bara ”lite” rengöring och handpåläggning.

Här blir det troligen ett gästrum längst in (och ett fönster) och möjligen en klädkammare eller förvaringsdel närmast nuvarande dörren. En del av väggen till vänster (närmast dörren ) kommer öppnas mot den kommande hallen.  Eventuellt också en del av taket (kommer ha loft i nya lyan).

Rummet med stegen upp till den gamla vinden.


Så vackert timmer! Jag skulle vilja tacka den förfader som byggt så rejält att jag kan bo där 150-200 år senare. Fantastiskt ju!

Här är den gamla hallen i den nyare delen från 1928. Här var det modernt ser ni, med el och allt. Farfar flyttade hit med sin mor och far när han var 12 år och de tog över hans mammas barndomsgård. Den här delen var intakt och inredd när jag var liten – minns att jag brukade gå in och förundras över att de hade bott där så många i ett rum och kök.

Tyvärr satte sig murstocken (troligen pga en ivrig grävling), det blev hål i taket och bjälklaget hann ruttna innan pappa och hans syskon räddade övriga delar med nytt plåttak för sådär 25 år sedan. Nu är det inte mycket som kan sparas, så hela den här delen får vi riva.


Luftigt tak som sagt…komplett med asbestplattor!

Jag ser så väldigt mycket fram emot att få sätta igång med själva bygget – troligast blir det i vår, om vi inte får ännu en rekordflod såklart. Det är inte helt enkelt att få lossa fyra man en hel vecka till i höst. Just nu känns våren och byggstarten så himla långt bort, jag kan nog inte förklara hur mycket jag längtar till att få ha ett eget hem igen. Få packa upp mina saker, inreda och skapa det som jag vill.

Men nu är jag i alla fall ett steg närmre. Vi är redo för rivning och återuppbyggnad, så nu är det ”nästan” bara roliga saker kvar på arbetsbeskrivningen. Och fram till dess får jag ju bo på andra sidan gården, mitt i paradiset, så det går faktiskt ingen nöd på mig alls!

6 comments

  1. Åh wow, så himla härligt att följa med! Älskar timrade väggar och hus, det är så fantastiskt vackert! <3 Iom vårt eget renoveringsarbete så vet jag hur mkt jobb det är, men också hur härligt det är när man ser att arbetet skrider framåt!

    1. Ja, timmerhus är så jäkla ljuvliga. Bara jobbet som ligger bakom 🙂 Det är det som är tillfredsställande med den här typen av jobb, det är så konkret och tydligt, även om det ibland går långsamt. Men snart så 🙂

  2. Wow 😍!!! Vad spännande att hitta alla prylar. Såklart slitigt att rensa och mycket att slänga. Men tänk vilken historia som rymmer i rummen och i möblerena! Vilka var det som trampade runt på golven? Vilka drömmar hade dom? Hur mådde dom? Åh jag kan snöa in på massa frågor vid gamla miljöer 😊. Blir spännande att få se förvandlingen. .. Det kommer bli ditt o superfint!

    1. Ja herregud, jag kan gå loss totalt på dagdrömmar om vem som spikade i den spiken och hur de levde i de olika rummen. Skulle göra nästan vad som helst för att få hoppa tillbaks 150 år i tiden och dyka in i en dag på gården och prata med mina förfäder. Tänk vilken grej!

      Tack! Jag tror det blir superfint och jag ska verkligen försöka bevara en äldre känsla även om det blir ett modernt boende. Det är något visst med historien 🙂

    1. Eller hur, asbest är ju verkligen kul…Det roliga är ju att det såldes som i princip underhållsfritt och oförstörbart av väder och tid. Blev ju inte riktigt så 🙂

Write a response

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Close
Your custom text © Copyright 2018. All rights reserved.
Close