Search

2020 – Jag känner mig fram

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /storage/content/62/190462/bucketlife.se/public_html/wp-includes/post-template.php on line 316

Nu är det dags igen – för brevet till mig själv i slutet på 2020. Det har suttit ganska långt inne att formulera det, kanske för att jag i början på året grubblar lite över riktningen framåt, både praktiskt och på andra plan.

Som tur är så tycker jag att det är jäkligt spännande att göra det (vad som helst kan hända!), men det är ju också jobbigt att inte ha en glasklar bild av vadet och huret. Jag hoppas på att jag värkt fram det till mig själv i slutet av 2020 och att jag sitter där, mycket klokare och med en tydlig plan.

2020 – the year of andlighet?

Brevet till mig själv 2020 handlar faktiskt mer om känslor än om tydliga steg. Jag tror nämligen att allting börjar där – i att lyssna och fatta vad som hänt därinne sen sist. Det handlar att släppa fram känslor, be några av dem dra för gott, ta hand om en del och låta några få leda mig.

foto: Sara Rönne

Jag har tänkt mycket på det här på sistone och kanske ligger problemet för oss människor (och vår omgivning och vårt stackars härjade jordklot) till stor del i hur vi (inte) hanterar våra känslor. Allt från att skyffla undan dem lite lätt till att aktivt gå omvägar eller agera ut dem på destruktiva sätt. Det är så mycket svårare att erkänna, hantera och visa sina känslor konstruktivt. Skam, rädsla, sorg, och ilska såklart, men också mer positiva känslor som kärlek och nyfikenhet.

Jag nämnde i mitt och Johannas nyårsavsnitt av Bortom ekorrhjulet (har du lyssnat?) bland annat att jag vill få in mer av det här i mitt liv och kallade det då för andlighet i brist på bättre samlingsord. Angeliqas begravning i våras tog upp mycket sorg i mig till ytan, sorg jag liksom inte tagit hand om ordentligt. Nu, till skillnad från förr, har vi varken tid eller en plats för att ta hand om den ganska stora delen av oss. Jag har jobbat mycket med min personliga utveckling och byggt om mitt liv utifrån vad jag vill och behöver, men jag tror jag behöver gå djupare i en del saker. Låta allt kännas mer.

Katta i solnedgång
foto: Sara Rönne

Jag – som är inte är troende eller ägnat mig särskilt mycket åt meditation och liknande – har känt ett växande behov av mer andlighet eller vad det ska kallas. Det jag menar med det är att bli bättre på att ge plats för alla möjliga känslor och på att bearbeta dem. Nu har jag möblerat om mitt yttre liv på ett praktiskt sätt och 2020 vill jag fortsätta med det där inre.
Det kan bli ett spännande år alltså!

Andra saker jag vill göra i år

Jo, jag har en del mer praktiska och opraktiska saker jag vill fylla året med också – man kan ju inte bara sitta och grubbla. Jag skrev här att 2019 var ett år av prestation och jobb, därför vill jag fylla 2020 med fler upplevelser.

Jag vill topptura mig trött och lycklig genom Sveriges och Norges fjällvärld

Jag vill bygga mitt eget hem och flytta in

Det här ska förvandlas till ett hem

Jag vill ha en längre ledighet att bara ägna åt drömprojekt och viktigheter (se nedan)

Jag vill se massor av kraftfulla politiska åtgärder världen över för att bromsa klimatförändringar och bidra med allt jag kan själv

Jag vill plocka mängder av bär och känna mig rik

Sally och Dolly plockar blåbärPlocka bär med häst. Extremt mysigt.

Jag vill träffa vännerna jag vill ha kvar i mitt liv mer.

Jag vill uppleva soluppgångar, solnedgångar och allt däremellan med min kamera. Fota som fan och få ordning på mitt bildarkiv igen

Jag vill rensa och sälja eller ge bort saker jag inte behöver

Jag vill förverkliga den grymma idén jag och syrran fick kring podden.

Jag vill att världen ska bli rätt igen och att vi ska kunna fortsätta ha såna här önskningar inför ett nytt år. Helt utan ett tredje världskrig.

Och som alltid önskar jag att alla nära, kära och jag själv får vara friska och glada hela året.


foto: Sara Rönne

Okej Katta, i slutet av 2020, hur gick det med allt? 

9 comments

  1. Dear Katta,

    you knew Angeliqa personally, right? I unfortunately did not. I’ve never been in Sweden and I don’t speak Swedish either (sorry). But do you know that? When you feel that someone else is writing your diary, your thoughts, your poems? … I miss her, too. Maybe I just miss the Angeliqa whom I got to know from her homepage. But do you know an other …?

    Thank you for the good idea to write a letter to yourself. For 2020 I will not do it for me – because you have already done it. …

    I wish you not only good luck but also lots of fun getting to know the mountains of Norway and Sweden, meeting these friends you want to keep more in your life (❤), furnishing your future home and also your ”inner life”. And don’t be too strict with yourself if you will find out in a year that you haven’t done every single point. At least i won’t … 🙂.

    I´ve just read your post “STUGPOESI TILL GLESBYGDEN”. It feels like ice skating. Or letting the wind carry you. Or maybe both? … Like your last picture in this post.

    Thanks for reading.

    Best regards,
    Hans

    1. Hi Hans! Thank you so much for you kind words and your beautiful thoughts on the other post – I am humbled!
      Yes I knew Angeliqa, we met a few times and I was really looking forward to getting to know her more. We were supposed to have another great workation together just a month after she passed. So much warm energy and life in her, it’s hard to grasp how she can be gone.
      Good luck with your 2020 – I hope we both get a long way!

Write a response

Lämna ett svar till Resfredag Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Close
Your custom text © Copyright 2018. All rights reserved.
Close