Search

Med skoter på Vedungsleden

Här sitter jag, framför brasan efter en dag på Vedungsleden. Alltså – vilken skillnad en dag utomhus gör för humöret! Att få komma hem med rosiga kinder, kalla fötter och själen full av natur. Åh, ni fattar inte hur glad jag är över att ha varit ute flera timmar idag. Dessutom på en gnistrande kall och vacker vinterdag, toppad med en solnedgång på ett fjäll.
Jag känner mig så barnsligt glad över den här dagen efter några veckors sjukstuga. Jag är verkligen inte bra på att vara sjuk.

Det härliga med Särna är att en inte behöver planera såna här äventyr flera veckor i förväg – här kan en vara rätt så spontan för det där livspusslet är inte fullt så kämpigt – det finns luft! I går skickade jag iväg en fråga till Mari om vi inte kunde ta en skotertur idag. Lite fika, lite brasa och massor med vinter. ”Absolut, om det inte är alldeles för kallt” svarade hon. Jag blev alldeles nipprig – jag skulle få komma ut och rastas!

Gammelvasslen rastplats, VedungsledenVinter när den är som allra vackrast – kall, snörik och solig! Utsikten från Gammelvasslen.  

Min skoter på VedungsledenVad ska hon heta tycker du? Kanske Speedy Märta, efter farmor? 

Till en början var det lite för kallt, termometern visade 23 minus i morse. Vi tog det lugnt på varsitt håll och väntade in temperaturen och när den krupit upp till 16 minus bestämde vi oss för att dra. Tyvärr var vår nyare (snabbare) skoter inparkerad av den gamla, som vägrade starta med elstarten. Om du har testat att starta en kall skoter med startsnöre så vet du att det är tungt. Jag fick svälja min stolthet och be om hjälp (fasen också) och Mari, Fredrik och deras son Axel kom till mig så att Fredrik fick dra igång fanskapet. Haha.

Vi bestämde oss för att ta Vedungsleden upp till Gammelvasslen, där det finns två slogbodar (gapskjul, vindskydd, kärt barn osv) och en eldplats. Särna Snöskoterklubb är verkligen fantastiska, de har preppat så fina leder, bland annat denna.

Idag var också dagen där jag för första gången testade nya skotern i rätt mycket lössnö. Det har verkligen kommit massor med snö här i vinter och för erfarna och modiga skoteråkare är det drömföre just nu.

Gapskjul vid GammelvasslenGammelvasslens rastplats. Fredrik styrde eld och vi dukade upp matsäcken, medan Axel brassade runt i lössnön. 

Lunch på VedungsledenDet var alldeles för längesen, men idag blev det smarrig toast i mackjärnet igen. Bästa & enklaste utematen!

Mari i motljusMari – inte bara kompis utan släkt också. Min mamma var tremänning med Mari, fast hon och jag är lika gamla och lekte när vi var små. 

Jag är ju mer av en söndagsförare i jämförelse med de som vuxit upp på skotrar (även om jag kört en del och gillar fart!) så det där med att köra i djup lössnö är en liten tröskel. Det är nog ganska jämförbart med skidåkning – det krävs lite mod och bestämdhet för att ta sig fram i meterhögt puder, men när en väl behärskar det så är det så fantastiskt mycket roligare än pistad backe eller led. Jag och Mari har bestämt oss för att vi ska bli grymma på ”off pist”-körning innan säsongen är slut. Håll en tumme!

Efter att vi fikat så fortsatte vi upp mot Vedungen en sväng. Det är ju något alldeles särskilt med fjäll och när vi var så nära var det lika bra att köra upp. Jag har aldrig varit upp till Vedungsfjället förut vad jag vet. Konstigt eftersom det nog är mitt närmsta fjäll egentligen. Vi kom upp lagom till en fantastisk kvällsol och jag blev sådär pirrigt lycklig som jag bara blir i vackra landskap. Åh vad jag njöt alltså!

Fatta att en nyper sig armen med det här framför ögonen. Jag behöver fortfarande vänja mig vid att jag inte är här på en veckas skidsemester – jag bor här! Granne med detta. Det är verkligen livskvalitet för mig. 

Söndagsångesten är lååååångt borta. 

Det var inte bara jag som ville stanna och ta in landskapet och solnedgången som tur var. Den här platsen ligger väl ungefär 50 minuters skoterkörning från min ytterdörr, så hit ska jag återvända och fota många gånger – vilken plats!

Vår nya skoter – vi ska nog ha mycket kul tillsammans vi två. 

På vägen tillbaks stannade vi tillför att köra lite i lössnö. Det är förbaskat kul och så länge jag körde på öppen yta så kände jag mig rätt så trygg. Det blir en större utmaning att köra inne i tät skog och balansera fart med att parera träd. Jag är inte riktigt där ännu, haha.

Axel var kaxig och luftade monsterskotern. 

Fredrik lekte loss med den andra skotern. 

Mari lajvade Darth Vader under tiden. 

När graderna kröp neråt i takt med solen körde vi hemåt igen. Vi vinkade hejdå på Särnsjön och körde hem för att tina på varsin sida av sjön. När jag kom hem hade jag precis de där röda kinderna och sköna känslan som jag längtat efter. Jag tände brasan, satte på en lugn lista på Spotify och satte mig och värmde fötterna framför spisen med en kopp varmt kaffe.
Så tacksam för den här dagen, så glad att jag får bo såhär.

Granskog på VedungsledenTänk att få köra hem via Narnia <3 

12 comments

  1. Alltså lägg aaaav vilken underbar dag! Så otroligt fint! Jag saknar verkligen att ha den där luften i vardagen, när till tysta utflykter utan massor med andra som också försöker fly staden…

    1. Oj vad glad jag blir av de här fina orden. Jag känner ju verkligen så och det är ju otroligt fint om det går att förmedla i en känsla.
      Kikade in på din blogg och har fastnat helt i dina inlägg. Underbara texter. Måste fortsätta läsa nu 🙂

  2. Så himla härligt att du fick en sådan fin och efterlängtad friskluftsdag! Jag håller helt med om att man sällan (eller snarare aldrig) känner sig ha tid att vara sjuk. Man vill vara duktig. Bidra med något. Göra något. Stressar upp sig i onödan. Det är nog ändå värt att lyssna på kroppen, att ta det riktigt lugnt ibland. Jag tror att det lönar sig. Jag håller helt med även om skoterkörning. Hur kul som helst! ”Offpist” fixar du med gasen. Så gasa på och fortsätt krya på dig!

    1. Tack!! FÖr glada tillrop och för skotertips 😀 Alltså det är ju det där med gasen alltså. När det är träd runtomkring, haha.
      Det är ruskigt kul hursomhelst, ser fram emot att bli bättre 🙂

  3. Så fint!!! Skoter är det bästa som finns. Växte upp på skoter men fortfarande en söndags-åkare haha! Fråga! När du är ute och åker, tar du med dig din kamera eller är detta bilder från mobilen? Har alltid varit rädd att ta med mig kameran pga skakningar men man kanske ska våga ändå!

    1. Ja, det är barnsligt kul med skoter 🙂 Japp, jag hade med mig kameran i en ryggsäck. Jag tänker att kamerorna tål en del mer än man tror. Men det är ju bra att antingen ha den i en kameraväska eller linda in den i något mjukt om du måste ha den i en ryggsäck med annan packning.

  4. Vackert som sjutton! Förstår precis känslan när en är förkyld. Har haft samma läge här men nu börjar vinden vända. Nu verkar alla skoteråkare leva sin dröm här på byn. Så mkt snö som vi har nu var många år sedan! Du kommer fixa lössnö åkningen galant!! Heja dig!

    1. Ja, vilken drömvinter alltså! Och idag snöar det ännu mer, vi lär ha vinter till juni här 🙂 Blir nog en redig vårflod i år.

      Tack så mycket – jag hoppas på det! Kram!

    1. Haha, ja den där jäkla tummen. Den är bekant 🙂 Såklart underlättar det ju att bo på en plats där typ alla har skoter och där det finns snö. Jag hejar på dig, i år händer det!

Write a response

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Close
Your custom text © Copyright 2018. All rights reserved.
Close