Happy days

En efterlängtad påsk i ladan

Förra helgen blev det äntligen, äntligen av. Vi åkte upp till Särna och packade in oss i ladan för första gången. Det var inte mycket på plats – inga matstolar, ingen soffa, men fullt funktionellt. Efter ett år och tio månader – snabbare än väntat, men oj vad jag har hunnit längta ändå.

Så här såg det ut då när vi startade men vi började faktiskt planera det redan här – för mer än två år sedan.

Ungefär 7 arbetsveckor har det tagit, varav 5 med bygghjälp och 12-timmarsdagar, då vi jobbat väldigt intensivt. Och det är väl 1-2 såna veckor kvar, då vi ska fixa utsidan också – balkong, uteplats, byggröj och sånt så att vi slipper blicka ut över presenningar och frigolitsmul i sommar.

Den här helgen är vi framme vid det där stora målet och jag måste tillåta mig att bara fatta det. Vi firar vår första storhelg här, med fullt hus och allt igång. Det känns helt fantastiskt. Nu har vi även soffa, matbord och stolar och när eftermiddagen gick över i kväll fick jag och syrran några egna, lugna timmar när resten av högen var på skotertur och fiskade. Jag satte mig på ladans absolut mysigaste plats – i hörnet av soffan, med utsikt över brasan – och bara tog in det.

Vi är inte klara men vi är framme. Och det är nog mitt bästa påskägg nånsin!

Utsikten från loftet. Vi har en hård prestigekamp gällande köksön (som alla utom pappa vill förminska för att få plats med annat, som typ ett långbord och sånt. Vi kallar den numera för Kökskontinenten eller Kontinentalplattan. Den är enorm). Jag vill också slopa räcket som stör utsikten här, men pappa är av envist virke.

Soffan är på plats, men fåtöljer ska in också. Utanför fönstret syns ängen och Särnsjön.

Den absolut bästa platsen just nu. Farfars gamla hemgjorda bord får agera soffbord tills vi hittat rätt variant. Fint ju!

Glad Påsk från Särna! 

Tännforsen vinter

Så träffades vi igen, Tännforsen och jag

Sista helgen innan jul så lade jag julstressen åt sidan och åkte upp till Åre. Då var det inte konferens på agendan, utan en härlig helg rätt med lite jobb och ganska obokade dagar i övrigt. Vi skulle göra det som föll oss in helt enkelt.

Jag delade rum med Katrin och det innebär att ha en livsnjutande lokalguide vid sin sida. Inte kattskit alls faktiskt! Medan Sara planerade fotosessions med sin bror så for jag och Katrin i det blå äventyrsåket* till Tännforsen. Jag var ju där med Sara sist och då var Sveriges största fall klädd i en rejäl isdräkt. Den här gången var det inte fullt så mycket is, men väldigt vintrigt och vacker ändå.

På vägen till Tännforsen passade vi på att kolla hur bygget av Katrins nya lägenhet tog sig. Snart flyttar hon dit, och jag är lite lagom avis faktiskt!

tannforsen-1

På vintern så är det nedstängt vid Tännforsen och alla besök till fallet sker på egen risk. Det kan vara lite klurigt att ta sig både ner och upp för trappor och stigar till de bästa vyerna, men om du har bra skor eller broddar så går det bra. Vi hängde i räckena och det funkade det också.

Det finns flera olika platser att fota fallet från och förslagvis tar man dem i fallande ordning (pardon the pun). Högst upp får man en fin vy över fallet ovanifrån.

Tännforsen uppifrån
Åre alltså. Vilka vyer du bjuder på!

En liten promenad ner breder den här mäktiga utsikten ut sig

tannforsen-2
tannforsen-3

Ytterligare lite längre ner kan du njuta av hela det mäktiga fallet precis vid foten av det – det är verkligen en upplevelse!

tannforsen-5
Katrin i njutartagen

Tännforsen nedifrån
Hur vackert?

tannforsen-4
Naturlig iskonst.

tannforsen-6
Jag passade såklart också på att få en bild till bloggen… Sist kunde jag och Sara stå på isklumpen framför mig på bilden, men så pass hade inte snö- och isstigarna lagt sig ännu.

Fortsätter du ännu längre ner så har du en riktigt fin plats att njuta av både fallet och fjällvyer från. Vänder du blicken åt andra hållet finns nämligen också en riktigt vacker utsikt över fjäll och skog.

tannforsen-8

Vi vände hemåt just som solen gick ner och kunde njuta av rosa himmel och frostklädda träd. Svårslagna ingredienser för en dag i livet, eller hur?

tannforsen-1-3

 

*Katrins blå lilla busbil. En finfin äventyrskamrat!

[:sv]Det är vägen som är mödan värd[:]

[:sv]När jag var liten och vi reste så fanns ju inte McDonalds och sånt. Någon enstaka gång stannade vi på Moraklockan (den finns kvar!) på väg upp till Särna, men för det mesta hade vi med oss matsäck och fika och stannade till på någon vacker rastplats.

Idag följer stressen, eller snarare strävan efter effektivitet, med oss på vägen – det är jobbigt att stanna till, för alla husvagnar vi jagat om kör förbi igen. Vi ska fram och det snabbt! En drive through på det där jäkla snabbmatsstället och sen på’t igen. Matsäck har vi inte för vi ”hinner” inte planera den i förväg.

Jag har mer och mer börjat känna att jag vill ta tillvara på resan bättre. Nu i sommar har jag kört upp till Särna på sena kvällar och njutit av att stanna längs vägen för att fota och ta in det vackra. Jag har svängt av från stora vägar och in på mindre, för att en vy har lockat. Det är så kul och det är världens frihetskänsla att koppla bort sig från vägnätets eviga framåtsträvan och pausa tiden litegrann. Som att landa i en egen liten tidsbubbla när alla andra jäktar vidare.

Jag tycker överlag alltid att det är ”värt besväret” att fixa lite extra för en upplevelse eller ta sig en omväg. Stressen och jakten på effektivitet är den största fienden till det för mig. Då börjar jag tumma på dukning, matlagning och omvägar.Fast det är ju då jag egentligen behöver det. Att få stanna till och njuta av en måltid eller en resa.

Men nu är det sommar, stressen är låg och jag spenderade två dagar med två andra som också älskar det här med silver lining. Vi gjorde en grym middag med fjällutsikt innan vår kvällsritt och Katrin hade tagit med färsk timjan till köttet och Sara hade med bubblande fläderdryck. Detaljer som lyfter upplevelsen.

När Katrin, Sara och jag dagen efter åkte från den mysiga stugan i Björnrike till Hävvi  i Glen, där vi skulle spendera fredagkvällen, så bestämde vi oss för att köra långsamt och stanna till där vi ville för att fota och ta in vyerna.

På vägen stoppade vi till på vackra lokala gårdsbutiker och köpte ost, chark och en av dagens bästa – en latte på mjölk från kor på fjällbete. Jäklar vad gott det var! Vi tog ett fikastopp vid en älv, fotade lösgående kor, spegelblanka reflektioner. Precis på minuten kom vi fram till Hävvi och njöt av en trerättersupplevelse man inte väntar sig mitt ute i vildmarken. Men mer om det i ett annat inlägg!

bloggmiddag
 När bloggare är med får en finna sig i att vänta på maten! Timjan och fint porslin – upplevelsehöjare!

fjallmiddag
Den här utsikten alltså. Femstjärnig restaurang.

fabodvall 
Ett av stoppen på vägen var det här mysiga stället- Kullens Gårdsmejeri – där vi köpte ost, marmelad och årets godaste latte!

fjalllatte

torrvallen
 På Torrvallen köpte vi tunnbröd och korv. Supermysigt här också!

fotostopp
OOTD photoshoot.

fotostopp-kor
Mycket viktigt fotostopp!

bloggare
Fikastopp vi älvkanten. Så här cool blir man då.

Har du gjort något ”onödigt” upplevelsestopp i sommar? [:]

[:sv]Breaking news – kärlek, vänner och familj är the shit[:]

[:sv]Vilken helg! Lovelovelove bara. Världens bästa Annie gifte sig med sin Nicke B och finare par får man leta efter. Och då menar jag både på insidan och utsidan.

Vissa sammanhang återspeglar verkligen personerna de handlar om och det här var ett sådant. Det var spralligt, avslappnat, otroligt kul och med så jäkla mycket kärlek. På riktigt liksom.

Annie är ju en sån där one of a kind, som trots att hon har fullt upp alltid hinner med att se andra, ”göra bra skit” för människor hon inte känner och sprida en så grymt härlig energi omkring sig. Nicke har jag inte träffat så många gånger, men man fattar ganska snabbt att han är som Annie. Sprallig, smart och med ett stort hjärta.

Det var så himla, himla fint att få höra alla vackra tal och få se Annie uppleva en otroligt fin hyllning för allt sitt & Maddes slit för Panzisjukhuset – en videohälsning från självaste Doktor Mukwege i Kongo. Jag grät ungefär var femte minut från att vi klev in i kyrkan tills att dansgolvet drog igång. Då var det fuldans all in och möjligen tårande av andra anledningar, haha.

Jag fick också återse de sköna tjejerna från möhippan och såklart hänga med en annan av mina finaste vänner, nämligen Sara. Jag fick äntligen heja på hennes mamma också, ni vet hon som är så klok och mysig att lyssna på i Saras pod. Hon är numera präst och var den som vigde paret och hon var så bra!

Jag vet inte riktigt hur jag ska processa de här senaste veckorna på bästa sätt. Jag inser att jag låter som en övertänd livscoach, men jag har på riktigt gått från bubbla till bubbla och haft det så jäkla bra de senaste veckorna och jag har i alla fall landat i att det som bubblorna har gemensamt är en viktig sak; riktigt grymma, fina och bjussiga människor, från barndomsvänner till helt nya bekantskaper.

Med allt jäkla elände i världen så hade jag nästan tappat hoppet om mänskligheten, men alla de möten och upplevelser jag haft med andra på sistone ger mig massor av inspiration, hopp och inte minst en rejäl dos livsglädje. Kärlek är the shit, mina vänner är the shit och min familj är the shit. The very, very good shit som förgyller livet och gör mig alldeles hög på det. Puss på er.

picknick-friends
De här tre <3 Sara (Maran), Sara (Björkis) och syrran kom och sällskapade mig på födelsedagspicknick med extremt kort varsel. Saror är bra shit, liksom systrar!

birthday-card
 Kanske det finaste kortet jag fått! Tur att hon är likadan så vi kan ha så roligt ihop.

Annika-Sara-Sofie
Tre bra tjejer! Härliga Annika, fina Sara och den coola Sofie som jag äntligen fick träffa och bland annat nörda ner mig i foto med (hon var kvällens bröllopsfotograf, det modigaste jag kan tänka mig i fotoväg).

nickeoannie-utspring
Och så de här fina! Utspring som nygifta, efter en rörande och rolig vigselakt, där de överraskade alla med en gospelkör (Och ja, inte för att det är viktigt men brudgummen påpekade att de var före Calle & Sofia, fast fick senarelägga pga bebis 🙂 haha).

nickeoannie

 [:]

[:sv]Övergivna platser med Fotoresor och Weare365 dag 1-2[:]

[:sv]Jag går rakt på sak: att signa upp mig till kursen Övergivna platser med Fotoresor och Weare365 är den bästa födelsedagspresenten jag givit mig själv, faktiskt det bästa jag givit mig själv överlag på väldigt länge.

Jag håller på att smälta alla intryck, sortera bland tusentals bilder och kurera mig från den förkylning som kom första natten hemma igen, men jag tänkte ändå summera våra fyra, späckade dagar på turné mellan övergivna platser runtom i Sverige (Dalarna & Värmland och en snutt av Södermanland).

Dag ett

Efter en alldeles underbar födelsedagsfrukost hos syrran begav jag mig mot Telefonplan och Studio Emma Svensson. Jag hejade på mina blivande reskamrater och konstaterade att det var en riktigt skön mix av människor, i både ålder, erfarenhet och intressen. Att få träffa Emma igen (gick på kurs med henne 2012), hennes grymma kollega Adrian och de underbart kreativa systrarna Mira & Thilda var så kul. Redan här kändes det som att jag ville hoppa upp och ner av förväntan och exaltering.

Vi började med föreläsningar i Emmas studio, där först Emma gick igenom grunderna i porträttfoto, modefoto och bildbehandling (så jäkla bra genomgång), innan Mira & Thilda pratade om kreativitet och att våga tänja gränserna med kreativ bildbehandling. Bland annat fick vi se att gräs absolut kan vara rött och att Kroatien har stora månar på himlen. Jag älskar den sagovärld som de skapar, hur kan man inte göra det?

moon3-weare365
Foto: weare365

Efter det gick Adrian igenom HDR-tekniken och gav oss en ny bild av en teknik som misshandlades lite när HDR-apparna slog igenom för några år sedan. Jag har inte testat HDR-foto i kameran förut och har också lärt mig bra tips på bildbehandling av HDR-bilder. Det var riktigt bra att kunna använda när vi fotade inne i övergivna platser med blandat ljus, där man vill få med alla detaljer i rummet.

Vid 16-tiden var det dags att hoppa in i våra minibussar och åka mot Nyköping. Let the adventure begin! Vår första location var ett stort, mäktigt grustag där vi skulle få användning för våra nya kunskaper i modefoto. Så fort Thilda gled fram i sin klänning och började posera var jag fast. Jäklar vad roligt det är med modefoto! Jag hade verkligen ingen aning om att jag som gillar storslagna landskap och dokumentära porträtt skulle bli helt såld på det. Grustaget i sig var kul att fota ett tag, men när Thilda kom in, ja då blev det något helt annat. Återigen kom jag att tänka på mitt livsmotto – det är i kontrasterna det händer!

Övergivna platser i Sverige med Fotoresor och Weare365
 Ett vackert grustag som blev ännu häftigare med Thilda i bilden.

Thilda-car
Den första av resans många skrotbilar hittade vi på grustaget. Vi visste ju inte vad som väntade dag 2 och plåtade entusiastiskt.

grustag
 Skitiga kläder var inget vi ens reflekterade över – allt för bilden!

Efter grustaget åkte vi spontant till ett rapsfält innan vi for till hotellet för att checka in. Här började jag märka av resans enda lilla aber – att jag saknar en normalzoom och borde tagit med mig min telezoom (70-200). När vi är många som ska fota och stå på rad så är det svårt att få en bra bild med vidvinkel. Dels ska jag helst vara vara rakt framför modellen, dels långt fram. Om jag ska tillräckligt långt fram så kan jag vara i vägen i de andras bilder och står jag bredvid så kommer de med i min bild. Mitt fasta 50mm gjorde inte alltid jobbet att komma nära.

En zoom hade varit grymt för att komma närmre utan att behöva gå fram. Det var någon posering där jag kände att jag inte fick bästa möjliga bild för att jag inte fick den positionen jag hade behövt innan det var dags att gå vidare. 
Note to self – införskaffa en normalzoom typ 24-70 (verkar vara go-to-gluggen för fotografer) och ta alltid med fler objektiv än du tror du behöver!

thilda-raps
Jag gick ut i rapsfältet och kom nära till slut!

 

Dag två

Efter frukost och utcheckning åkte vi till ett öde torp, som hade hunnit bommas igen på de tre veckor som gått sedan Mira, Thilda och Adrian var på rekresa. Som tur var fanns det ett till och eftersom Mira & Thilda växte upp här och har utforskat varenda millimeter av Nyköpingsskogarna så kunde vi åka dit i stället.

Där hade vi ingen modell utan lekte runt lite med HDR (de första stapplande försöken) och njöt av den vackra omgivningen som var total, svensk sommaridyll.

abandonded-house
Även om jag älskar öde hus så är det sorgligt att så många vackra hus står och förfaller på landsbygden.

Efter torpet åkte vi resans längsta sträcka och kom fram till en av mina två favoritplatser längs resan – en gammal bilkyrkogård som var heeeelt fantastisk. Två gamla bröder gillade av någon anledning att samla gamla bilar på hög i en skog och det är bilar från krigsslutet fram till 70-80-tal som står där. Det är svårt att greppa, men det är kvadratkilometrar med skog där det står gamla bilar precis överallt. Så jäkla häftigt. Vi gick runt på egen hand en halvtimme, innan vi samlades för att fota med Thilda. Det var precis lika coolt att fota bara bilar som att fota dem med Thilda på. Vi var säkert där i 2-3 timmar och jag hann ändå inte igenom en bråkdel av området. Det var bisarrt mycket mygg inne i skogen men vad gör man inte för konsten…

car-graveyard
En av alla högar med bilar

old-car-detail
 Så många historier som gömmer sig i den här skogen…

old-hippie-van
Gammal hippie-van någon?

Övergivna platser med Fotoresor och Weare365
 I väntan på att bilen startar…

thilda-on-wreck
Vackra Thilda var så cool bland de mossiga bilvraken

Det var en bråkdel av bilder och händelser dag ett och två det. Två späckade dagar till hade vi framför oss när vi somnade helt färdiga på hotellet i Karlstad på lördagkvällen. Som ni kanske förstår så var det här en helt otrolig resa och det var inte bara platserna vi fick se, jag fick också lära känna så himla fina och härliga människor under dessa fyra dagar, lärde mig så mycket och hade så roligt.

I morgon kommer lite fler bilder från dag tre och fyra och så lite mer om vad jag lärt mig på vägen! 

PS – om du är sugen så blir det en till resa till övergivna platser med Fotoresor och Weare365 nästa år. Då går den till Berlin och där dräller det av övergivna hus och platser. Jag är så jäkla sugen på att boka in mig…[:]

juni

[:sv]Juni – the Bucketlife version[:]

[:sv]Maj är över och en av min favoritmånader genom livet har just dragit sina första ljusgröna andetag. Jag har alltid älskat juni, av flera skäl. 1. Jag fyller år (på fredag), 2. Sommarlovet börjar denna månad (ok, inte alltid applicable i vuxenlivet, men känslan är intakt) och 3. Det är den ljusaste månaden på året, med luften dallrande av förväntan och löften om sommar. What’s not to love?

I år vill jag göra månaden juni, förutom all of the above, lekfull. Jag vill hitta tillbaks till den där härliga känslan av pirr & förväntan som jag hade som barn och till att ha lusten att upptäcka och skapa som utgångspunkt och bas. Och jag har liksom tänkt lite kring hur jag ska göra det.

Juni – the Bucketlife version

Först handlar det om att göra val som ger mig bra förutsättningar. Jag har ju känt mig själv mer eller mindre väl ganska länge nu och vet vad som gör mig rotad och tillfreds och framförallt vad som inte gör det. I juni tänker jag därför vara superinriktad på att faktiskt göra det jag redan vet.

  • Logga ut – jag skrev om det här och här och i går. Jag vet att det här med att trycka på pausknappen sätter igång mina tankar och min kreativitet.
  • Ha ledig tid på egen hand – typ det bästa jag vet och något som alltid sätter igång lusten att göra roliga saker.
  • Leka analogt – jag är ingen konstnär, men att måla, sjunga, pyssla, bygga eller göra något annat som bara innefattar mina händer och det jag har framför mig fysiskt, är så jäkla avkopplande och härligt.
  • Dra ner på allvaret – att sänka prestationskrav och allvarsnivån på det jag gör har alltid frigjort leklusten.
  • Planera något kul – behövs det ens förklaras?
  • Kravlös träning – jag vet att jag mår bra av träning och jag vet att jag är bra på att ställa krav på mig själv här och jag vet att jag tränar (och njuter) mer när jag skiter i kraven. Enough said.

Sen finns det några noga utvalda aktiviteter som jag tycker juni och lekfullhet lämpar sig särskilt väl för och som jag därför tänker se till att ha i minnesbanken när juni är över. The rest is bonus så att säga!

  • Spendera (minst) en somrig eftermiddag och kväll med bra vänner
  • Laga mat och diska utomhus
  • Träna utomhus och med naturliga redskap
  • Beskåda en solnedgång vid vatten
  • Äta jordgubbar så mycket jag bara kan och orkar
  • Dricka bubbel på en brygga en sommarkväll
  • Lära känna nya människor
  • Äta svingod glass i solen

Jag är så jäkla laddad för juni och jag har verkligen bestämt mig för att det här ska bli en riktig jäkla pangmånad. Det bara är så!

Vad har du för planer för juni? 

bubbel-brygga

 [:]

[:sv]BBCON 2016 – När jag blev inspirerad och starstruck[:]

[:sv]Just hemkommen från BBCON 2016 och jag är ju ändå jävligt priviligierad. För andra helgen i rad har jag fått uppleva vad jag vill beskriva som en magnifik bubbla av välmående, grym inspiration, kvinnlig fierceness och smittande passion. Typ mina favoritgrejer att bubbla med.

Linda Hörnfeldt kommer nog somna trött och lycklig ikväll och med rätta. Jag är så imponerad av hennes driv och passion för bloggvärlden. Eller influencer-världen kanske vi ska kalla den numera. Jag kan bli sådär löjligt rörd över att någon ror i land sin dröm och jag vet att Linda drömde om det här förra året, men var tvungen att ställa in då. Jag hade en biljett då också och i år fick jag äntligen en ny möjlighet att lära och hänga med likasinnade. Tack Linda!

Vad jag tog med mig hem?

  1. Jättemycket pepp. Verkligen jättemycket!
  2. Känslan att det mesta är möjligt, ständigt föränderligt och jävligt roligt i den här världen.
  3. De återkommande insikterna:
    1. Bygg relationer genom att vara bjussig, personlig och interagera
    2. ”Tänk som en konsult” – om du vill göra business, se till att göra research, paketera och inte minst, leverera! Var proaktiv, professionell och ta initiativ.
    3. Bloggen är en del av ett ekosystem som influencer. Bygg en bredare plattform!
    4. Du behöver inte vara störst för att vara intressant; nischa och bygg trovärdighet & engagemang. Det är det som är värdefullt! Tydlighet/nisch återkom som råd från samtliga talare.
  4. Att ha fått se & höra Underbara Clara och Anna-Karin Nyberg i en rolig, inspirerande och lärorik föreläsning om digitalt entreprenörskap, en del feminism and more. När Clara pratar så vill jag lyssna, tänka och lyssna lite till, jättelänge. Jag är lite för blyg för att gå fram till folk jag beundrar, så jag sa det inte till dem direkt, men både hon och Anna-Karin har så mycket att säga och som tur är gör de det också.
  5. Att min fina kompis Sara gjorde ett så bra jobb som panelmoderator. Smart, nyfiken och varm. Hon är grym hon.
  6. Att det var kul att träffa nya bekantskaper, som begåvade Teknifik-Elin, Louise, Anders, Mia, Tove och fler!
  7. Att det var tråkigt att inte hinna prata med alla!
  8. En överdos koffein
  9. En fjärris till iPhone från Adobe (och två nya härliga appar som jag inte hade en aning om innan coola Anna Rose från Adobe berättade om dem). Äntligen kan man köra bil & snappa samtidigt 😉
  10. En övergripande kärlek till kvinnosläktet. Jäklar vad kraft det finns och vad glad jag är att jag är en av dem.

Nu ska jag somna gott, men inte utan en visuell dagsberättelse såklart.

BBCON-2016

BBCON 2016
Just getting started…

paneldebatt-BBCON
 Maria Bååth – cool entreprenör!

Linda-Hornfeldt
Fierce! I bakgrunden början på Nordic Travel Bloggers presentation, som jag tyckte var riktigt proffsig och lärande.

Sara-Ronne-BBCON-2016
 Sara ledde en bra paneldebatt riktigt skickligt!

UnderbaraClara-Anna-Karin-Nyberg.
 Clara & Anna-Karin. Så glad att de delar med sig. Så bra!

UnderbaraClara-Anna-Karin-Nyberg

Vanja-Josefin
 Josefin & Vanja – vilka kärnkraftverk!

Troupers-BBCON-2016
Möjliggörare – Tack!!

LaLinda-BBCON-2016
 Glädjetårar är fint det…

Friendship
En dynamisk duo – Sara och Linda.

 [:]

[:sv]Livsnjutarlistan – de tre bästa av det mesta[:]

[:sv]För ett tag sedan läste jag den här listan hos en av mina nya bloggkärlekar, Louise på Lugnochfin. Den gjorde mig så sådär fånigt myslycklig, både att läsa hennes och fundera på min egen, så jag bad om lov att få låna den för att få djupdyka ännu mer i lifvets bästa.

Det är ju aldrig fel att låta huvudet ockuperas av sånt, eller hur? Det är nästan så att jag inte vill skriva klart det här inlägget, utan fortsätta framkalla härlighet ur alla möjliga, mer eller mindre bortglömda synapser i hjärnvindlingarna… Men, here it goes:

3 bästa dofterna

De första som kommer upp spontant har rätt mycket med sommar att göra. Jag älskar ju alla årstider egentligen, men det är väl sommaren som står för de flesta lyckobubblorna, vilket är rätt logiskt. Sommarlov, semester, förväntan och ledighet med bra människor. Hur kan man inte bli glad av sånt?Allting doftar väl lite mer då också. Men en mer tidlös doft tog sig också in på listan, det känns ju bra att kunna bli glad året runt ändå!

  • Fuktiga, sval-ljumna försommarmorgnar som doftar av hägg, syrén och oanade möjligheter.
  • Den optimala mixen av somrig barrskog, brasa och Mygga.
  • Nybryggt kaffe på morgonkvisten. Året runt, i alla sammanhang.

IMG_0085
2 av 3 möjliga – en himla fin doftstund

3 bästa smakerna

Den här kan ju skifta en del över tid men det får bli en stillbild av just nu-favoriterna helt enkelt.

  • Färska, svenska, sommarspäckade jordgubbar. Sådär som de bara är någon vecka, med perfekt konsistens, fullproppade av smak och lagom söta. Herregud vad gott och snart är de här!
  • Nästan alla sorters ost med välutvecklad personlighet. Inte de mesiga hushållsostarna, utan de med karaktär. Chevre, Västerbotten, Parmesan, Manchego, Gruyere och många, många fler. Ohohoooh, vad ni frestar mig!
  • Nybakt bröd med smältande smör och god ost. Händer inte så ofta tyvärr, men jäklar vad jag njuter när det bjuds!

bovetegröt-jordgubbar
 Godjubbar, som pappa kallar dem

3 bästa ljuden

Den här kategorin väcker så himla mycket behag. Undrar om jag är särskilt ljudkär kanske?

  • Fågelkvitter en tidig sommarmorgon. Tänk när du är på väg hem i gryningen efter en riktigt härlig sommarfest eller är uppe riktigt tidigt för lite egentid i stan/skogen/löpspåret. Kvittrande, snacksaliga småfåglar är det perfekta ledmotivet oavsett vad.
  • Det porlande ljudet när en åra försiktigt bryter vattenytan på en spegelblank sjö. Så vackert!
  • Ljudet av en sprakande brasa. Kan försätta mig i hamster-mode, på ett bra sätt.
ara-solnedgang

3 bästa känslorna

  • Att jobba hårt på något jag brinner för. Herregud vad roligt det är!
  • När jag har tid på egen hand framför mig och inte har några krav eller måsten från vare sig mig själv eller andra.
  • Förväntan! Känslan av att något härligt ligger framför mig, oavsett om det är att möta upp en kompis jag längtat efter, en resa, eller ett nytt kapitel i livet. Jag skulle helst vilja ha den varje dag i veckan!

Katta-sunset
 Egentid + bil + solnedgång = frihet![:]

[:sv]Drömmen om vänbyn[:]

[:sv]Jag har just kommit hem igen efter två riktigt fina dagar i Stockholm. Jag har träffat många av mina favoritmänniskor, jag har caféjobbat, jag har skrattat, fikat, ätit och till och med varit på lokal en kortis.

Under båda dessa dagar har jag känt sådär på riktigt hur jäkla glad jag är över mina vänner och min familj. Ibland får man perspektiv på saker och ting och det har jag fått nyligen. Det är så fantastiskt att jag får ha dem i mitt liv och bli inspirerad, involverad och stärkt på så många sätt.

Jag skriver ju en hel del om hur jag skulle vilja leva nära fjällen i skogen och det vore ju en drömtillvaro. MEN – även om jag tycker om att vara själv så behöver jag verkligen de här personerna i mitt liv och helst inte på alltför långt avstånd. De nära och kära som de ju brukar kallas, är avgörande för att bli lycklig på riktigt, det vet jag.

Hur jag ska få ihop den ekvationen vet jag inte riktigt ännu. Helst av allt skulle jag vilja att vi alla bildade en by nånstans på en vacker plats, där vi kan springa mellan varandras gårdar och störas, fika, hjälpas åt och ta hand om varandra.

Tänk att ha alla sina vänner och sin familj nästgårds och ha möjlighet att träffa dem precis närsomhelst. Jag tror ju att vi fortfarande är gjorda för ett sånt liv, snarare än att bo själva i våra enheter i en lägenhets- eller husbox. Då får vi liksom hela spektrat av våra behov uppfyllda och vi behöver inte dra hela lasset själva, utan hjälps åt i stället. Vilken dröm alltså.

Jag tänker att jag ska påbörja en lång och nötande övertalningskampanj för att lura alla en bit norrut. Det vore nåt det.

Välkomna till Vänbyn; you can check out any time you like, but you can never leave!

Katten-filosoferar
Katten filosoferar. Nu igen.[:]

[:sv]Det blev en solnedgång i Nordomsjön[:]

[:sv]Det blev en solnedgång i Nordomsjön ikväll, trots att det snöat från ett tjockt molntäcke hela dagen. Jag satt i köket och hade just ätit middag, när jag tittade ut och såg att solen hittat en liten lucka att kika fram i och jag bestämde mig för att ta chansen. Jag stängde locket på datorn, flög in i ytterkläderna och högg med mig kameraväska och stativ.

Jag tänkte att om jag går ut på sjön så får jag nog en ostörd och vacker vy över en eventuell solnedgång. Friheten i att gå ut på en stor sjö är något jag upptäckt på riktigt i år. På Åresjön, Ågelsjön och nu Särnsjön. Det är något speciellt med det; vidderna, att det inte finns bestämda vägar, att jag ser så långt. En riktigt terapisession.

Jag gick (försiktigt) in under gångbron, som förutom att den är stängd pga rasrisk också hänger över ett strömt parti där isen försvagas först. På andra sidan fick jag en fri vy över Österdalälven (Särnsjön är egentligen bara en bredare del av Österdaläven) uppåt mot solnedgången.

Jag stod där och var så jäkla lycklig. Dels över det vackra skådespelet framför mig, dels över att jag har möjligheten att vara här och att jag bara kunde springa ut ur huset för att några minuter senare stå mitt i allt det vackra. Jag kan inte beskriva det riktigt, men precis hela jag var bara där och då och helt igenom lycklig.

När solen hade gått ner och lämnat efter sig en makalös show av lila, blå och rosa toner, vände jag hemåt igen och satte mig vid vedspisen i köket och bara njöt en stund. Jag älskar verkligen att ha det så här. Jag känner mig rikast i hela världen just precis nu.

Solnedgång i Nordomsjön

solnedgang-sarna-katta

sunset Nordomsjön

sunset-north-of-the-lake
[:]