Fri som i frilans – att göra det bästa av sin tid

Fri som i frilans – att göra det bästa av sin tid

Livet som egen är långt ifrån perfekt. Det är ensamt, osäkert och kantat av kreativ, ekonomisk och kompetensorienterad ångest titt som tätt. Men det finns en megagigantisk fördel som jag verkligen aldrig vill byta bort och det är friheten. Det finns väl en tanke med att det heter just frilans.

En sak jag lärt mig under mina snart tre år som frilans är att planera arbetet på ett sätt som ger min bästa balans mellan egen arbetstid och mer styrd mötestid. Jag skrev lite om att lägga in återhämtningstid efter hårt jobb i det här inlägget till exempel. Men det finns fler tips på ämnet!

En stor fördel med att dels jobba digitalt, dels som frilans är ju möjligheten att göra sin favoritplats till ett tillfälligt kontor. Men det kräver också sin planering. Det kan bli bökigt att vara en vecka i Dalarna om jag har ett möte i Stockholm mitt i. Och jag vill inte gärna omboka möten utan en riktigt giltig anledning, så det gäller att tänka framåt.

Jag brukar scanna av kalendern och markera några veckor eller förlängda helger där jag kan få in lite arbetstid i till exempel Dalarna eller Åre. Sen försöker jag lägga mina kundmöten koncentrerat i andra veckor, som får bli Stockholms- och mötesveckor (för än så länge är de flesta av mina fysiska möten i huvudstaden).

Den här veckan har jag planerat som en mötesvecka, där jag har tre möten i Stockholm och en arbetsdag i Sundsvall. Det är en rätt intensiv vecka, men jag vet att i helgen kan jag fara upp till ladan för flera dagars lugn och arbetsro och då är det värt det. Mötesrace denna vecka, produktionsvecka nästa. Då ska jag producera det som kommer ur veckans möten och samtidigt passa på att njuta av fjäll, skog och kvällsbrasor.

Brukar du tänka likadant? Vilket favoritkontor försöker du planera in tid på i så fall? 

Efter påsk stannade jag kvar en extra dag för att njuta av mitt favoritkontor – visst är det fint? 

Världens finaste kontor!

Fånga dagen – vinterpromenad i Norrköping

Fånga dagen – vinterpromenad i Norrköping

[:sv]Dagarna jag jobbar hemma är det lätt att fastna framför datorn och jobbet. Här i Norrköping har jag ju ingen transportsträcka att motionera, inga direkta ärenden ut och såhär års är jag så förbaskat trött att projektet att dra till Ågelsjön eller Vrinnevi för att springa i skogen känns huge.

Men jäklar vad viktigt det är att komma ut. Speciellt så här års och just för att jag är för trött. De få timmar av dagsljus som bjuds är så viktiga, det märker jag. Och även om jag gått – och fotat- min promenadsträcka här i stan (det är den enda som bjuder på naturinslag) ett oräkneligt antal gånger, så försöker jag motivera mig med en fotopromenad när det känns extra motigt. Alltid finns nya detaljer att leta och ljuset & årstiderna är en mäktigt kreativ stylingduo. De upprepar sig nästan aldrig!

Häromdagen valde jag ljusintag framför en powernap när jag började gäspa. Ljuset såhär års är fantastiskt för fotonördar, det är ju typ golden hour från soluppgång till solnedgång och är det lite kallt så är det dessutom så härligt krispigt. Som ett tunt, fint kristalldis över allting.

Nu ska jag strax bege mig till Ågelsjön för en joggpromenad. Det är några få timmar av dagsljus kvar och jag cravar både det och skogslugnet. Sen blir det kreativt jobb resten av dagen – det är lika bra att lägga merparten av det när det ändå är mörkt ute. Den friheten är lätt det bästa med att kunna planera sin arbetstid själv.

Även om jag tycker vi ska ge oss själva lite slack den här årstiden – jag tror liksom det är meningen att vi inte ska gå på högvarv – så är det ju bra att försöka tanka energi när det går.
Hur håller du energin uppe nu när det är som mörkast? 

[insert]Norrköping Strömmen[/insert] Fick andligt sällskap på promenaden.

[insert]overgiven-brygga [/insert] Älskar övergivna saker. Undrar vem som byggde den här och varför.

[insert]himmelstalund-sv [/insert] Himmelstalundsfältet och frihetskänslan. Måste vara underbart att vara hund här!

[insert]lonely-tree-bw [/insert]  Ett av mina favoritträd på Himmelstalundsfältet. Gör sig även i svartvitt.

[insert]vass-vinter [/insert] Tror knappt jag sett något vackrare än de här fluffiga vassstråna i detta ljus. Vill liksom krypa in och bo i dem.[:]

[:sv]The forest is calling and I must go[:]

[:sv]The forest is calling and I must go[:]

[:sv]Hela hösten har jag längtat efter att få några dagar på egen hand uppe i Dalarna. Dagar där jag kan njuta av hösten, skrota runt med kameran, jobba & skriva framför brasan och tanka lungor & huvud fulla med skogsluft. Den här veckan gick det att få till och nu åker jag strax på en rätt så spontan tur upp till ett krispigt och magiskt vackert Särna där isen börjat lägga sig på sina ställen och där dimman har legat tät på morgnarna. Jag hoppas jag inte missat den helt!

Jag packat det viktigaste och ska strax fara norrut – med ett litet stopp hos däckfirman. Det är dels dags för vinterdäck, dels fick vi pyspunka ute vid Ågelsjön igår så jag fick byta till reservdäck. Inget att köra till Dalarna på direkt alltså!

Så här såg det ut förra hösten när jag hade några dagar på egen hand däruppe – hoppas på minst lika härliga dagar nu! Det här är en av de viktigaste delarna av min life design – att kunna flytta min arbetsplats dit hjärtat längtar när behovet blir stort. Jag kommer alltid sträva efter det!

[insert]Särna-dimma [/insert]

[insert]Vika_1 [/insert]

[insert]0F9A4072 [/insert]

[insert]sunrise-särna [/insert]

[insert]november-sunrise [/insert][:]

[:sv]Men vänta, är det maj redan? [:]

[:sv]Men vänta, är det maj redan? [:]

[:sv]Hej och välkommen maj! Jag börjar månaden med lite skatteångest. Jag har just varit hos min revisor och gått igenom deklarationen och det ser ut som att allt jag satt undan kommer gå åt. Herregud vad mycket man betalar i skatt som företagare, särskilt med enskild firma. Nästan 65% försvinner iväg. Jag gillar att betala skatt och jag gillar den filosofi på vilken vårt välfärdssamhälle är uppbyggt, men att bara få behålla 35% av det jag jobbat hårt för att dra in, det känns nästan brutalt.

Okej, slut på rant. Nu har jag ju ombildat till aktiebolag så det kommer bli något mildare skattemässigt framöver. Apropå ombildandet till AB så fick jag mitt namn godkänt och mitt organisationsnummer för lite mer än en vecka sen. Vilken känsla! Nu har jag alltså en grafisk profil, ett organisationsnummer och snart en liten webbsida uppe. Bara att köra på med andra ord!

Fokus för maj – som ju tydligen kommit nu, april susade förbi känner jag – blir alltså rätt mycket jobb. Att sätta upp min ”nya” verksamhet, särskilt online, greppa hur allt funkar med AB, sprida ordet om mitt företag och jobba på att få nya uppdrag.

Utöver det så ser jag fram emot:

  • Mer fjäll – den här månaden blir det Åre igen och ett superfestligt besök hos Sara.
  • Picknickpremiär i Folkparken
  • Att känna doften av hägg & syrén
  • Att fira mamma, som skulle fyllt 60 på söndag
  • Att springa till fågelkvitter på mjuka, gröna skogsstigar

[insert]maj [/insert] En majkväll i Folkparken förra året

Vad ser du fram emot att fylla skön maj med? [:]

[:sv]Det lilla projekt jag kallar livet[:]

[:sv]Det lilla projekt jag kallar livet[:]

[:sv]Idag har jag påbörjat mitt varv hos myndigheterna för att spottas ut på andra sidan som aktiebolagsdirektör (eller vad en nu kallas). Det är ju inte klart ännu, så jag har inte hunnit känna efter riktigt, men den dagen (förhoppningsvis nästa vecka) jag har mitt organisationsnummer i handen så tror jag det blir verkligt.

Men det är ju ”bara” en verktygsmilstolpe i det lilla projekt jag kallar livet. Alltså det är en stor grej för mig att ombilda till AB, men det är ju inte själva målet. Målet har jag skrivit om i tidigare inlägg om min life design och vad jag vill uppnå och eftersom jag har en del nya läsare så kan jag ju länka tillbaks till dem här (utan att fiska efter länkklick, läs om du vill) här (på engelska) och här och här

Jag har en ganska tydlig bild av vad jag vill göra framöver. Och med det tänker jag mig de närmsta 10 åren ungefär. För jag tror att det kommer förändras i takt med mig och flera gånger om eftersom jag delvis är en scanner. Jag och Sara konstaterade idag när vi pratade att det är både läskigt och härligt att vi hela tiden förändras genom livet – det är ju spännande och givande, men det innebär ju att vi hela tiden måste omrelatera till det omkring oss.

Jag ser framför mig att jag som aktiv senior (som det kallades när jag gjorde user research för ett kinesiskt företag som jobbade med digitala tjänster för dessa – inte att förväxla med en elderly, passiv pensionär) vill något annat än jag vill nu. Leva loppan och rulla hatt på Mallis kanske, eller driva hobbyprojekt med mitt likasinnade kompisgäng på Manhattan, men troligast så jobbar jag med välgörenhet nånstans i världen. Jag hoppas jag har både pengar, tid och hälsa att hjälpa andra på heltid när det ska bege sig.

Men nu är nu och nu kommer med att jag har en grafisk profil till mitt företag och snart är min sajt uppe och mitt AB igång. Jag har en kittlande idé om vad jag vill göra, inte bara med bloggen utan som konsult. De lirar tillsammans (om jag lyckas) och det känns bra i kroppen. Jag har bestämt mig för att våga mer än jag brukar och se eventuella bakslag för vad de är; lärande erfarenheter (mitt svåraste). Vi får se vart det bär!

[insert]Katta-sunset [/insert]

 

 [:]