En helt vanlig tisdag

En helt vanlig tisdag

Det har inte hänt något särskilt idag. Inga stora kliv, inga överdådiga upplevelser, inte en enda älg till frukostkaffet. Ändå har det varit en himla fin dag. En sån där vardag jag jobbat mig mot, bit för bit, under flera år. Idag slog det mig plötsligt, när jag satt och jobbade och tittade ut på det ymniga snöfallet, att nu; nu är jag här. Det här som var där för några år sen. En vardag jag inte vill lämna.

Jag gick ut och ställde mig i snöfallet. Det var stora, fina sagoflingor och jag älskar hur de skapar ett myller mot timmerväggen mittemot. Utanför hördes bara mina egna steg och snön som föll lovade kroppsjobb och vinteräventyr. Idag har jag skottat men i morgon tror jag att skidorna kommer fram. Jag vilar en extra dag för säkerhets skull.

Jag lekte runt i snön och det är så barnsligt roligt att släppa allt och springa i fluffig nysnö. Jag vill aldrig bli stor.

Men ibland kan jag låtsas. Jag skottade upp gångarna på gården. Fyllde vedkorgarna inne till bredden och kände mig rik. Värmde ny mjölk till kaffet och fortsatte jobba och snön, den fortsatte falla.

Det har varit en helt vanlig tisdag. En underbart härlig, vanlig tisdag. 

Snöyra, jobbtankar och advent på Städjan

Snöyra, jobbtankar och advent på Städjan

Jag har haft lugna dagar här hemma och glatt mig åt att se snön lägga sig i ett övertygande täcke på marken. Inte minst, på de många vackra granarna runt gården. Det är riktig Disney-feeling på gården just nu.

Jag har skottat (så bra träning!), burit ved, umgåtts och jobbat. Och så har jag varit ganska trött och lite låg någon dag och tänker att så får det också vara. Den här tiden på året tror jag vi egentligen är gjorda för att gå in i någon slags vintervila. Men man kämpar ju emot med näbbar och klor tack vare det där lutherska arvet.

Det ingår nog i övergången mellan ett prestationsorienterat stadsliv till ett lugnare liv på landet med mindre andel jobb att känna sig lite onyttig. Jag övar på att känna att det här med att jobba på egna lustprojekt också är jobb och att det är ok. Har upptäckt att det hjälper att jobba hårt med kroppen – och det är faktiskt mer konkret givande också. När jag hade skottat hela gårdsplanen i fredags kändes det helt sjukt bra att blicka ut över mitt verk. Det ömmade bra i ryggmusklerna också och jag somnade gott sen.

Idag har jag försökt adventspynta lite här, helt utan julgrejer. Men jag tänkte att här behöver jag ju inte det egentligen – jag gick ut och tog ner två babygranar på gården som fick bli välkomnande utejulgranar. Sen plockade jag lite granris och gjorde en ny ”dörrmatta” eftersom den förra hade förvandlats till spridda barr.

Jag har också riggat ljusslingor lite här och var och med snö, tända ljus och äppelglögg framför brasan så blev faktiskt adventskänslan på topp! Jag kommer ägna första advent till den ultimata Särna-mixen. Först en tur med snöskor och kamera till Städjan med en likasinnad foto- och naturnörd härifrån. Det följer jag upp med jobbmys framför brasan och om jag hinner – ett lussebak.

Vad har du för adventsplaner? 

Lördagmorgon i Särna


Efter ett jobbmöte gick jag på en promenad rakt ut i skogen och berömde granarna för deras vackra outfits. 


Sjön är min nya favoritrunda och när jag hade julpyntat i går så tog jag lördagkväll med en kvällspromenad i månskenet. Skotrarna har redan kommit fram och jag tänkte lufta vår skoter i veckan jag också.  


Alltså lyckan när jag ser det varma ljuset från mitt lilla hem på jorden – inbäddat i snö och skog.


Hemma. 


Julmyset! 

Outdoor photocation starts now

Outdoor photocation starts now

Det är dags för workation nummer 2 här i ladan – den här gången är det ett gäng härliga fotografer som jag lurat hit på minikonferens med outdoorsy feeling. Kompetensutveckling när det är som bäst!

Igår anlände Rania och Helena, efter en förlängd biltur på fotografvis – jag fick tidigt ett meddelande om att eta var ”ganska långt bort” eftersom de tog den bildsköna vägen från Östersund, över Tännäs med en omväg över Flatruet. De kom hit strax efter solnedgången med bildkorten fulla av renar och fjäll.

Vi började lugnt med middag och en eld nere vid sjön, där fullmånen speglade sig i den blanka ytan. Så vackert! Imorgon väntar äventyr på fjället, innan nästa Katarina ansluter vid middagstid. På fredag blir gänget komplett när Daniel kommer hit.

Vad vi ska göra? Elda, nörda loss totalt i all things foto och lära oss av varann (vi har en lista med önskeworkshops och diskussionspunkter) och förmodligen dra en hel del dåliga skämt. Vi har redan börjat på det sistnämnda.

Rania styrde eld med tändstål, jag pajade den och hon styrde upp igen. Bra att ha nytta av varann direkt.

Det är en sån jäkla bra grej det här med att samla ett gäng, flytta kontoret några dagar och få ny inspiration och kunskap tillsammans. Jag tror det blir en riktigt, riktigt bra helg!

Fri som i frilans – att göra det bästa av sin tid

Fri som i frilans – att göra det bästa av sin tid

Livet som egen är långt ifrån perfekt. Det är ensamt, osäkert och kantat av kreativ, ekonomisk och kompetensorienterad ångest titt som tätt. Men det finns en megagigantisk fördel som jag verkligen aldrig vill byta bort och det är friheten. Det finns väl en tanke med att det heter just frilans.

En sak jag lärt mig under mina snart tre år som frilans är att planera arbetet på ett sätt som ger min bästa balans mellan egen arbetstid och mer styrd mötestid. Jag skrev lite om att lägga in återhämtningstid efter hårt jobb i det här inlägget till exempel. Men det finns fler tips på ämnet!

En stor fördel med att dels jobba digitalt, dels som frilans är ju möjligheten att göra sin favoritplats till ett tillfälligt kontor. Men det kräver också sin planering. Det kan bli bökigt att vara en vecka i Dalarna om jag har ett möte i Stockholm mitt i. Och jag vill inte gärna omboka möten utan en riktigt giltig anledning, så det gäller att tänka framåt.

Jag brukar scanna av kalendern och markera några veckor eller förlängda helger där jag kan få in lite arbetstid i till exempel Dalarna eller Åre. Sen försöker jag lägga mina kundmöten koncentrerat i andra veckor, som får bli Stockholms- och mötesveckor (för än så länge är de flesta av mina fysiska möten i huvudstaden).

Den här veckan har jag planerat som en mötesvecka, där jag har tre möten i Stockholm och en arbetsdag i Sundsvall. Det är en rätt intensiv vecka, men jag vet att i helgen kan jag fara upp till ladan för flera dagars lugn och arbetsro och då är det värt det. Mötesrace denna vecka, produktionsvecka nästa. Då ska jag producera det som kommer ur veckans möten och samtidigt passa på att njuta av fjäll, skog och kvällsbrasor.

Brukar du tänka likadant? Vilket favoritkontor försöker du planera in tid på i så fall? 

Efter påsk stannade jag kvar en extra dag för att njuta av mitt favoritkontor – visst är det fint? 

Världens finaste kontor!

Och på eftermiddagen vilade hon – om hållbar prestation

Och på eftermiddagen vilade hon – om hållbar prestation

Med ett ryck vaknade jag till. Visste inte riktigt var jag var någonstans och det tog en stund innan min inre GPS kickade in och jag förstod att jag var i pappas hus. Och att det var eftermiddag, inte morgon. Jag hade sovit middag i 90 minuter och det var helt i sin ordning.

I förmiddags höll jag i en tre timmar lång kravinsamlings-workshop, som jag förberett mycket och lagt en hel del mental energi på innan. Jag tycker det är väldigt kul att facilitera workshops, men det kräver rätt mycket också. Det är viktigt att vara alert, följa med gruppen, läsa av dynamik och behov och snabbt kunna ändra planen om så behövs. Att hitta rätt övningar och rätt nivå på dem skulle jag säga är en konst – det ger ingen något att klistra upp post-its med självklarheter och det kräver en del att komma djupare på några få timmar.

Det är också viktigt att kunna stötta och förlösa diskussioner, väcka kreativitet och kunna hålla diskussioner inom rätt scope. Vill man ha ett bra resultat krävs en aktiv och lyhörd facilitering och bra förberedelser. En stor insättning av energi och fokus helt enkelt!

Även om jag inte leder workshops lika ofta nu som när jag jobbade på byrå så vet jag att det krävs återhämtning efteråt. Jag har vid mer än ett tillfälle lett en workshop på förmiddagen, för att sen åka direkt till en slutleverans eller uppstartsmöte på eftermiddagen. På byråtiden var det så; redan dagen efter kunde nästa projekt dra igång, en föreläsning vara inbokad eller ett projektmöte hos en stor kund förberedas.

Nu styr jag kalendern själv. Och satsar på hållbar prestation (med mycket inspiration från min kompis Annie) Och efter en workshop eller liknande som idag så planerar jag in luft efteråt. Inga fler möten eller deadlines samma dag. Gärna lugnt ensamjobb dagen efter. I morgon har jag planerat in just det – att beta av grejer fokuserat och därifrån jag vill.

När jag vaknade efter min eftermiddagslur var det något av det första jag tänkte på. Hur glad jag är att jag kan ge mig själv den där viktiga balansen mellan arbete och vila. Mellan prestation och återhämtning. Om jag någonsin har anställda eller tar en ledarroll i framtiden så ska det vara en av mina viktigaste principer, så gott som oruckbar. Jobba gärna hårt mot ett mål, ge allt –  men sen ska det banne mig vilas!

Får du den återhämtning du behöver efter en större jobbinsats? Brukar du planera för det?