Något av det bästa jag vet med att vara här på gården är att jag kan börja dagen med en lugn stund nere vid sjön. Jag tror det håller på att bli en av mina nya rutiner här. Ni som har läst här ett tag har väl kanske noterat att sjön är ett av mina mest fotade motiv här och det finns ju en anledning.

Nere vid sjön är det som att vädret förstärks. Är det blåsigt så går det gäss på sjön, är det vindstilla så är den en spegel, är det dimma så ligger den tjock över vattnet. Det bästa av allt är när en sprakande soluppgång eller solnedgång förvandlar hela sjön till en färgpalett. Det är aldrig tråkigt där.

I fredags morse gick jag ut för att ta en nypa friskluft innan jag åt frukost. Det var lite mittemellanväder, men så fint och lugnt. Ibland kan jag tänka på alla trångbodda megastäder och länder i världen och undra hur länge vi får ha det såhär bra här. Möjligheten att få ha så mycket fritt space för sig själv. Det är verkligen en lyx, eller hur?

Efter en stund på bryggan gick jag skogsvägen upp till ladan igen, gjorde frukost med starkt kaffe och jobbade lite framför brasan. Jag hoppas att jag aldrig börjar ta det här lugnet och den här friheten för givna – de är ju meningen med hela skiten. För mig.

Hösten är inte ens i sin peak ännu, men det är redan så vackert.

meningen med hela skitenMin nya morgonrutin. Så otroligt mycket härligare för min själ än centralen i morgonrusning.